Hoppa över navigering
  • § 86

    Upprop och val av justerare

  • Andreas Larsson (V) har inkommit med en fråga till nämnden. Frågan besvaras under punkten sektorn informerar.

  • a) Sektorn informerar

    • samverkan på sektornivå

    Tomas Hartikainen, sektorchef, informerar att inför nämndens sammanträde har facklig samverkan ägt rum den 7 oktober. De fackliga representanterna har inget att erinra avseende nämndens beslutsärende eller kommande beslutsärenden.

    • rapport förskoleplatser

    Sinikka Pisilä, chef för verksamhetsstödet, redogör för platssituationen inom förskolan och en prognos för behovet av tillfälliga förskoleplatser under våren. Behovet av extra platser bedöms vara lägre än föregående år.

    • återkoppling överklaganden skolplacering

    Michael Bergen, nämndsekreterare, lämnar en återkoppling till nämnden om antalet överklaganden om skolplacering som gjorts efter vårens skolval.

    • svar på fråga från Andreas Larsson (V)

    Andreas Larsson (V) har inkommit med en fråga till nämnden:

    Angående de kostnader kommunen har eller har haft relaterat till den datacenter-inriktning på elprogrammet som ska erbjudas. Det finns uppgifter om att totalsumman gör att det borde ha gått under offentlig upphandling. Stämmer detta?

    Sektorchefen svarar att kommunen inte har haft några kostnader alls då utrustningen skänkts till kommunen av Microsoft. 

    b) Ekonomisk månadsrapport 

    Sara Marklund, ekonomistrateg, föredrar det ekonomiska utfallet per september samt en helårsprognos för 2020.

    Resultatet per september visar ett överskott på ungefär 38 miljoner kronor, en budgetavvikelse på ungefär 40 miljoner kronor. Överskottet kan i princip helt kopplas till effekter av covid-19 i form av minskade personalkostnader och minskade kostnader för måltider inom gymnasieskolan.

    Prognosen för helåret 2020 pekar på ett överskott på ungefär 20 miljoner kronor.

    c) Verksamhetsrapport delår 2

    Chefen för verksamhetsstödet föredrar verksamhetsrapporten för delår 2.

    Resultaten framför allt i grundskolan har förbättrats kraftigt. Årets resultatförbättring är den största ett enskilt år sedan 90-talet. Även i gymnasieskolan har andelen elever med gymnasieexamen ökat, framför allt inom yrkesprogrammen. Analyser pekar på ett antal orsaker till de förbättrade resultaten. Bland annat har det genomförts genomgripande analyser av skolformerna i ett långsiktigt arbete; fokus har varit i klassrummet - skolledare ska vara på sina skolor för att stötta och utmana lärare och elever, de har också haft koll på varje enskild elev; det är enkelt att förstå budskapet "Kraftigt förbättrade resultat" - det har fått genomslag i hela organisationen. Det kan också finnas effekter på grund av covid-19. Inga nationella prov har genomförts, tid har kunnat användas för lärande, skolledare och lärare har varit på plats. Det har varit en kraftig minskning av möten/kurser/konferenser, en ökad närvaro på gymnasiet och möjlighet att ge undervisning på flera olika sätt (via distans) vilket öppnar upp för stöd/undervisning till alla elever.

    Kommunstyrelsen beslutade under våren om förstärkt uppsiktsroll gentemot utbildningsnämnden med fokus på att förbättra elevers resultat. Kommundirektören fick i uppdrag att tillsammans med sektorn formulera uppdragsbeskrivningar till extern konsult och att leda och fördela arbetet som ska stödja aktuella verksamheter. I början på september presenterades de åtgärder som ska genomföras och som bygger på tidigare genomgripande analyser; rektorer och biträdande rektorers fokus ska fortsatt vara på arbetet i klassrummet och på undervisningen; rollerna för förstelärare utvecklas utifrån starkare huvudmannastyrning och utveckling av systematiken i det systematiska kvalitetsutvecklingsarbetet; inom skolverksprojektet Nyanländas lärande sätts särskilt fokus på skolor med stor andel flerspråkiga elever; stöd för styrning och prioritering på alla nivåer genom ytterligare utveckling av resultatunderlagen.

    Under våren har pandemin påverkat verksamheterna starkt, men verksamheten har ändå gått att genomföra med god kvalitet. Gymnasieskolan genomförde i stort sett all undervisning på distans från 18 mars och resten av vårterminen. Till hösten återgick gymnasieskolan till närundervisning, flera anpassningar har gjorts för att förebygga smittspridning; förändringar av schema för att både undvika trängsel i kollektivtrafiken och i skolan, flera matsalar, "hemklassrum" där det fungerar samt fasta platser i klassrummen; informationsinsatser till eleverna; möjligheter till handtvätt och tillgång till handsprit; extra städning osv.  I förskolan och grundskoleutbildningen ökade frånvaron under en period under våren kraftigt bland barn och elever, men också bland personal. Höstterminsstarten har inneburit ökad frånvaro utifrån många förkylningar bland vuxna och barn, även inom gymnasieskolan. Mycket fokus har fått läggas hos huvudmannen och i verksamheterna på att hantera effekterna av pandemin. Det innebär att en del insatser och utvecklingsarbeten fått skjutas på framtiden.

    d) Rapport från förtroendeuppdrag

    - Nämndens ledamöter ger sina reflektioner över höstens träffar i arbetsgruppernas och kontaktpolitikermöten. Arbetet i lokalutvecklingsgruppen och resursfördelningsgruppen ger möjlighet till fördjupade diskussioner och mer kunskap om frågorna inför det att frågorna kommer till nämnden som beslutsärenden. Under kontaktpolitikermöten har nämndens deltagare kunnat diskutera med företrädare för verksamheten. Just de diskussionerna uppskattas mycket och flera ledamöter uttrycker att de är att föredra framför PowerPoint-presentationer av verksamheten. Det lämnas synpunkter på att det är viktigt att datumen för träffarna sätts i god tid så att ledamöterna har möjlighet att kunna delta. Vid för kort varsel kan det vara svårt att ändra i schemat eller ta ledigt från sitt arbete. 

    - Peter Hallgren Stjerndorff (M) rapporterar att han för nämndens räkning har deltagit i ett samrådsmöte för romsk inkludering. Gävle kommun har under 2017–2020 drivit ett projekt som nu har slutrapporterats. Under mötet kom det upp frågor om modersmålsundervisning för minoritetsspråk, frågor som verksamheten tar med sig.

    - Ordföranden rapporterar från Nätverk välfärd där ordföranden från samtliga välfärdsnämnder i kommunen deltar tillsammans med regionen.

    e) Kurser och konferenser

    Ordföranden informerar om ett webbinarium om hot och hat mot förtroendevalda som alla i nämnden erbjuds att delta på. 

    Chefen för verksamhetsstödet meddelar att datum för nästa års Skolriksdag är 26–27 april 2021 och att den blir digital. 

     

    Bilagor

  • Sektorchefen informerar att han har träffat kommunstyrelsen och föredragit den åtgärdsplan som upprättats. 

    Sektorchefen informerar vidare hur arbetet går utifrån åtgärdsplanen. Bland annat har det påbörjats en utbildning för alla förstelärare i systematiskt kvalitetsutvecklingsarbete, SKUtA. Det har hållits en inledande träff för en sammanhållen elevhälsa och inom projektet Nyanländas lärande pågår det utbildningsinsatser för bland annat lärare i svenska som andraspråk.

  • Nämnden går igenom anmälningar för kännedom och ställer frågor om rapporterna till dataskyddsombudet om inträffade personuppgiftsincidenter. Nämndsekreteraren svarar att nya rutiner för att anmäla personuppgiftsincidenter har lett till att antalet anmälningar ökat vilket ska ses som positivt då det innebär att utbildningsnämnden som personuppgiftsansvarig får kännedom om inträffade incidenter och kan utreda dem för att framåt kunna utveckla och förbättra dataskyddet.

    Bilagor

  • Utbildningsnämnden antog 2014 en strategi för IKT i lärandet. När strategin skulle revideras 2016 beslutades att invänta en nationell strategi före revideringen.

    Regeringen antog 2017 en nationell strategi för digitalisering av skolväsendet. Utifrån den har SKR, Sveriges kommuner och regioner, tillsammans med Skolverket tagit fram en handlingsplan med initiativ och aktiviteter.

    Istället för en revidering av Gävle kommuns egna IKT-strategi föreslår sektorn att den befintliga upphävs och att arbetet istället följer den nationella strategin och SKR:s handlingsplan.

    Bilagor

  • Det har inkommit en remiss från Utbildningsdepartementet till Gävle kommun om Betygsutredningen 2018 (SOU 2020:43). Sektorn har tillsatt en arbetsgrupp som håller på att ta fram ett förslag till yttrande över remissen.

  • Chefen för verksamhetsstödet föredrar sektorns förslag till riktlinjer för enskild pedagogisk omsorg.

    Utbildning Gävle upphävde riktlinjerna från barn- och ungdomsnämnden i samband med bildandet av utbildningsnämnden och har sedan dess utgått från skollagens reglering. Skollagens reglering av pedagogisk omsorg är dock begränsad och inte så omfattande. För att Gävle kommun som tillsynsmyndighet ska kunna ställa krav på och kvalitetssäkra huvudmän som söker rätt till bidrag för enskild pedagogisk omsorg behöver skollagens bestämmelser kompletteras med kommunala riktlinjer.

    Anders Berglund (MP) deltar inte i ärendet på grund av jäv.

     

  • Cecilia Öhlén, lokalförsörjningschef på Gavlefastigheter AB, presenterar förslaget till lokalresursplan 2021–2030 för Utbildning Gävle.

    Lokalresursplanen syftar till att förse Utbildning Gävle med lokaler som stödjer, utvecklar och bidrar till att verksamheterna når sina mål.  De lokaler som Utbildning Gävle disponerar ska vara ändamålsenliga, sunda och säkra, utnyttjas effektivt och produceras till lägsta möjliga kostnad över tiden.

    Lokalresursplanen är ett strategiskt dokument som ligger till grund för nämndens långsiktiga investeringsplanering och som uppdateras årligen. Planen utarbetas av Gavlefastigheter och behandlas i lokalutvecklingsgruppen innan förslaget läggs fram för nämnden.

    Nämndens ledamöter ställer frågor utifrån innehållet i planen vilka besvaras av lokalförsörjningschefen och sektorchefen.

  • Inför arbetet med internbudgeten har resursfördelningsgruppen behandlat utbildningsnämndens resursfördelningsmodell.

    Sektorn föreslår att strukturbidraget för fritidshem återställs från fyra till elva procent. Strukturbidraget för fritidshem sänktes inför 2020 men föreslås nu återställas till 2019 års nivå. 

    Sektorn föreslår också förändringar av nivåtilläggen inom särskolan. Idag är det en väldigt stor skillnad på nivåtilläggen mellan grundsärskolan och gymnasiesärskolan där förslaget är att dessa ska harmoniseras.

    Slutligen informerar sektorchefen att strukturbidragen för fristående verksamheter enbart kommer presenteras för nämnden på aggregerad nivå med anledning av Statistiska Centralbyråns ändrade sekretesspolicy och kammarrättens dom om statistiksekretess.

  • Revisorerna har granskat Gävle kommuns hantering av donationsfonder och har lämnat ett förslag till yttrande på remiss till utbildningsnämnden. Sektorn kommer ta fram ett förslag till yttrande inför nästa sammanträde.

  • Nämndsekreteraren föredrar förslag till mötesdatum för utbildningsnämnden under 2021.

Vi använder cookies på denna webbplats för att förbättra din användarupplevelse.