Möte 2026-04-28

Thomas Norrman (SD) anmäler ett initiativärende - Elstöd till IK Huge. Ärendet blir ny punkt 18.

Ordförandeberedning har ägt rum torsdag 16 april 2026 kl. 09:30-10:35 med ordförande Helene Börjesson (MP), 1:e vice ordförande Lars-Erik Oxbacke (S), 2:e vice ordförande Nickas Bornegrim (M), sektorchef Eva Jackson, nämndsamordnare Rebecca Eriksson Svanfelt samt föredragande tjänstepersoner.

Skottes Musikteater (org. nr 897400–7467) har inkommit med en ansökan, med tillhörande bilagor, om verksamhetsstöd och lokalbidrag för nyttjande av lokalen Norr 23:2, Norra Köpmangatan 11, Gävle, under perioden 2026-05-01 – 2029-04-30. Föreningens tidigare avtal med Gävle kommun gällande uppdrag och vederlagsfri nyttjanderätt till lokalen upphör 2026-04-30.

Skottes musikteater har under en lång period verkat i Gävle och är en viktig del av det lokala kulturlivet. Föreningen samverkar brett med både föreningsliv och andra aktörer, och arbetar för att musikteater ska vara tillgängligt för alla.

Föreningen avser att använda verksamhetsstödet till att ge kommunens invånare tillgång till ett rikt kulturliv, i enlighet med Gävle kommuns kulturpolitiska program. I ansökan finns en förklaring hur de bedriver verksamheten i linje med de kulturpolitiska målen och en översiktlig planering för åren 2026–2028.
 

Månadsrapport till nämnd mars 2026 omfattar resultatet per mars månad och årsprognos för kultur- och fritidsnämnden.

Gävle kommun har mottagit missiv med dnr RS 2026/104 från Region Gävleborg med inbjudan att lämna synpunkter på förslag till Regional kulturplan Gävleborg 2027–2028. Missivet har även mottagits av Gävle Symfoniorkester (med Gävle kommun som huvudman) som kulturaktör med varaktigt regionalt uppdrag.

Gemensamt svar från kultur och fritidsnämnden, Gävle kommun, och Gävle Symfoniorkester

Övergripande synpunkter
Vi efterfrågar målsättning kring miljömässig hållbarhet i kulturplanen. Omställning till en cirkulär och mer biobaserad ekonomi nämns i bilagan Sammanfattning av ”Läget i länet” samt är en del av den regionala utvecklingsstrategin 2020–2030. Detta borde därför också vara del av regionens insatser för att utveckla och stärka besöksnäringen och kultursektorn. Kulturella och kreativa branscher utgör en stark tillväxtsektor där aktörerna ofta ligger långt fram i omställningsarbetet ekonomiskt, socialt och miljömässigt. Branscherna kan utgöra viktiga draglok i den omställning som sker inom hela näringslivet.

Regionala kärnprinciper (s.18–22)
Under rubrik Barns och ungas rätt till kultur (s.18) vill vi se komplettering gällande vikten av barns och ungas möten med förebilder, något som är angeläget såväl för barnen som för kultursektorns framtida kompetensförsörjning. Professionella som i sitt konstnärliga utövande möter unga visar möjligheterna att välja utbildningar och yrken inom kulturell och kreativ sektor.

Vi är eniga med regionen kring att de regionala kärnprinciperna ska värna konstens och kulturens egenvärde.

Utvecklingsområden (s.23–25)
Under rubrik Stärkt beredskap och interaktion (s.23–24) vill vi se ställningstagande kring kulturens roll att främja källkritisk förmåga och därmed motverka desinformation – en mycket viktig del av civil beredskap.

Under rubrik Gemensamt kulturarv och vidgat deltagande (s.24) efterlyser vi formuleringar som lyfter fram vikten av att bevara även immateriellt kulturarv. Allt kulturutövande är bärare av ett immateriellt kulturarv. Till exempel utgör Gävle Symfoniorkester och Folkteatern Gävleborg immateriella lokala kulturarv som kräver resurser och kontinuerligt användande för att bestå. Unesco beskriver att det generellt är svårare att bevara immateriellt kulturarv än materiellt kulturarv som kan bevaras genom skydd och konservering. Det immateriella kulturarvet är beroende av att människor kontinuerligt utövar, lär ut och för vidare traditioner, kunskaper och uttryck. Minskad satsning på det immateriella kulturarvet riskerar på sikt att utarma tillgången till kulturyttringar med lång regional tradition.

Under rubrik Breddad finansiering och robust tillväxt (s.25) ser vi positivt på ökat regionalt fokus på kreativa och kulturella näringar som drivkraft för flera näringar och verksamheter. Något som är utmärkande för många av dessa näringar är att kärnan består av kreativitet och konstnärligt skapande där det konstnärliga skapandet och kreativiteten står i fokus och att det i stor utsträckning handlar om ensamföretagande med inga eller enbart ett fåtal anställda. Regionala insatser som stöttar dessa företag med affärsutvecklande insatser kan göra stor skillnad för den enskilda näringsidkaren.

Regionala insatser för affärsutveckling och dialog med näringslivet om modeller för samfinansiering borde föregå en inriktning som vill se breddade finansieringsformer, eftersom till exempel modeller för samfinansiering med näringslivet inte finns. Vi efterlyser en långsiktig och medveten strategi för bevarad variation och självständighet inom kulturen kopplat till samfinansiering.

Särskilda prioriteringar per verksamhetsområde (s.26–44)
Under rubrik Scenkonst – teater, dans och musik (s.26–29) ser vi positivt på att Gävle Symfoniorkester uppmärksammas som bidragande till den infrastruktur som möjliggör närvaro för professionella musiker i länet, och som engagerar professionella musiker regionalt, nationellt och internationellt. Vi vill lyfta att även Gävle Symfoniorkester är en del av det immateriella kulturarvet.

Vidare är det positivt att cirkus och nycirkus finns med som omnämnt kulturarv och prioriterat område, då det är en del av Gävle kommuns historia.

Under rubrik Bibliotek och läsfrämjande (s.34–35) vill vi understryka vikten av regionens stöd till kommunerna i kompetensutvecklande insatser, särskilt i svårare ekonomiska tider för kommunerna.

Under rubrik Film (s.42–43) anser vi att en del av sista meningen – ”som en del av kulturarvet” – bör strykas eftersom nyproducerad regional film är att betrakta som samtidskultur. Vi ser gärna att regionen undersöker möjligheterna till inrättande av regional filmfond för att främja lokal filmproduktion.

Region Gävleborgs övriga insatser för kultursektorn (s.49)
Vi efterfrågar handlingsplan gällande dessa insatser, eftersom det är omfattande insatser och områden som beskrivs i planen.

Vi ser positivt på att regionen avser att göra insatser för att utveckla och stärka besöksnäringen och kultursektorn, och i synnerhet på att regionen avser göra insatser för att stärka och utveckla kulturella och kreativa branscher.

Det är också positivt med insatser kring att utveckla modell och metod för att synliggöra internationella samarbets- och finansieringsmöjligheter kopplade till kultursektorn.

Positivt är även region Gävleborgs avsikt med insatser för att identifiera kultursektorns specifika behov av kompetensförsörjning. Kultur- och fritidsnämnden i Gävle kommun och Gävle Symfoniorkester är mycket angelägna om återväxten inom kultursektorn, och verksamheterna kan vid behov vara behjälpliga under arbetet att identifiera behoven. Ett önskemål är att insatserna i ett senare skede följs upp av riktade och mer konkreta regionala insatser.

Vi önskar slutligen ett förtydligande kring vad som avses med att ”samverka kring hållbarhetsintegrering genom kunskaps- och metodstöd till kulturaktörer med varaktigt regionalt uppdrag med syfte att stärka deras bidrag i förebyggande och hälsofrämjande arbete”.

Gävle kommun har mottagit missiv med dnr RS 2026/235 från Region Gävleborg med inbjudan att lämna synpunkter på förslag till Biblioteksplan för Region Gävleborg 2027–2028.

Svar från kultur- och fritidsnämnden, Gävle kommun

Övergripande synpunkter
Gävle kommun ser den regionala biblioteksplanen som ett viktigt strategiskt styrdokument och framhåller betydelsen av ett fortsatt nära samarbete mellan region och kommuner. Genom att tydliggöra bibliotekens breda samhällsroll, säkerställa likvärdigt men behovsanpassat stöd samt stärka kompetensutvecklingen inom framtidsområden, kan den regionala biblioteksverksamheten bidra till en hållbar och relevant utveckling för hela Gävleborgs län.

Gävle kommuns synpunkter

Regionalt stöd och samverkan

Gävle kommun anser att det är av stor vikt att den regionala biblioteksverksamheten även fortsättningsvis ger ett tydligt och långsiktigt stöd till folkbiblioteken i regionen. Stödet bör ske både inom ramen för samarbetet HelGe-biblioteken och genom riktade stöd- och utvecklingsinsatser direkt till respektive kommun, med hänsyn tagen till kommunernas olika förutsättningar och behov. Gävle kommun utgör den största delen i HelGe-samarbetet, men har självklart ändå behov av stöd och utvecklingsinsatser inom området.

Som den största kommunen inom HelGe-samarbetet har Gävle kommun ett omfattande ansvar för hantering och förvaltning av samtliga avtal, systemadministration samt hantering av ekonomi. Därtill har kommunen en drivande roll i pågående utvecklingsinsatser kopplade till införande av nytt bibliotekssystem. Detta ansvar bör beaktas och synliggöras i det regionala utvecklingsarbetet.

Bibliotekens roll som kulturell infrastruktur och mötesplats

I avsnittet som behandlar närheten till ett fysiskt bibliotek, där särskild vikt läggs vid socioekonomiskt utsatta områden och landsbygden, vill Gävle kommun understryka att bibliotekens roll som kulturell infrastruktur och inkluderande mötesplatser för hela befolkningen tydliggörs. Bibliotekens betydelse sträcker sig bortom gruppen äldre och omfattar barn, unga, vuxna och äldre, samt fungerar som centrala platser för delaktighet, kultur, demokrati och livslångt lärande.

AI och kompetensutveckling

Gävle kommun anser att biblioteksplanen i högre grad bör adressera utvecklingen inom AI och hur denna påverkar folkbibliotekens folkbildande och demokratiska uppdrag. Även om folkbibliotekens uppdrag inte tydligt regleras i den senaste nationella AI-strategin (2026), innebär den snabb utvecklingen och den ökande användningen av AI stora förändringar för såväl medborgare som verksamheter.

Detta ställer ökade krav på biblioteken och bibliotekariernas kompetens, särskilt inom områden såsom informationskompetens, källkritik, digital delaktighet och förståelse för AI:s möjligheter och begränsningar. Gävle kommun ser därför ett tydligt behov av att den regionala biblioteksverksamheten erbjuder strukturerade och långsiktiga kunskapshöjande insatser inom detta område.

Fritidsgårdsverksamheten som inryms i kultur- och fritidsgårdsverksamheten har bedrivits av ideella föreningar under en lång tid. Det har under de senaste åren uppkommit nya utmaningar med att bedriva fritidsgårdsverksamhet inom ramen för det uppdrag och den budget som avsatts.

Nämnden antog en Handlingsplan 2023-2025 Fritidsgårdsverksamheten Gävle kommun 2022-12-13 §129, vilken ännu inte återrapporterats. Därtill har en skrivelse inkommit från fritidsgårdarna 2025-09-29 där man efterfrågar tydlighet gällande ekonomiska ramar, beräkningsgrunder, förbättrad dialog och hur man ska jobba framåt utifrån projektet Stärkta fritidsgårdar.

Det är förvaltningens bedömning att man bör ta ett större grepp om fritidsgårdsfrågan utifrån hur fritidsgårdar kan spela en roll i det förebyggande sociala arbetet enligt socialtjänstlagen och den nya lagstiftningen från 2025 samt utifrån det rådande läget med ökad brottslighet bland unga. Utredningen ska ske i nära samverkan med befintliga utförare av fritidsgårdsuppdraget, förtroendevalda och berörda tjänstepersoner inom sektorerna välfärd och utbildning.

Unga Örnar Bomhus driver, på uppdrag av kultur- och fritidsnämnden i Gävle kommun, fritidsgårdsverksamheten Brynjan. Efter att en extraordinär händelse inträffat i fritidsgårdens närområde under hösten 2025 har fritidsgården efter händelsen fått begränsa målgruppen till åldersgruppen 13–17 år (se beslut med dnr 25KFN166, som sträcker sig till och med 2026-05-31). Vid en utvärdering i början av april konstaterades att det finns fortsatt oro i området Brynäs och dessutom en hotbild mot fritidsgårdens personal. Mot bakgrund av detta anser förvaltningen att beslutet bör förlängas till årsskiftet.

Dialog har förts mellan föreningen som driver fritidsgården och kommunen kring behov av säkerhetsåtgärder, där även kommunens enhet för säkerhet och beredskap varit delaktiga. Det är otydligt vilket stöd som kommunen kan ge i samband med särskilda händelser samt kring ansvarsfördelning mellan kommun och förening vid säkerhetsfrågor. Problematik kring säkerhet och ansvar inom fritidsgårdsverksamhet behöver därför ses över i ett större perspektiv inom uppdraget Framtidens fritidsgård (26KFN92).

En tillfällig anpassning av målgruppen till åldern 13–17 år ger fritidsgården möjlighet att fokusera på den yngre målgruppen och större möjlighet till trygg och kvalitativ verksamhet. Normal målgrupp är 13–19 år. Fritidsgården ska följa upp åtgärderna och avrapportera löpande.

Av Gemensamt reglemente för kommunstyrelse och nämnder i Gävle kommun framgår bland annat av § 37 att:

En handling, exempelvis ett avtal, en skrivelse eller annan rättshandling, som behöver undertecknas ska undertecknas av nämndens ordförande eller, vid förfall, vice ordförande. Beslut som fattas med stöd av delegation samt skrivelser, avtal och andra handlingar som upprättas med anledning därav undertecknas av den som fattat beslutet och, i förekommande fall, kontrasigneras av den som utses därtill.

En motion från Vänsterpartiet har inkommit till Kultur- och fritidsnämnden där förslagsställaren yrkar på att möjligheten till att tillhandahålla ett antal badkort för utlåning tillsammans med Fjärran Höjderbadet undersöks. Förslagsställaren beskriver fördelar med Sandvikens införande kopplat till Parkbadet och att fritidsaktiviteter ibland begränsas av ekonomiska skäl.

Livsmiljö Gävle har utrett hur förutsättningarna i Gävle kommun ser ut med fokus på systemstöd, lokalisering, kriterier och rutiner. Införandet av en åtgärd av det här slaget är inte komplicerat. Systemstöd finns och samverkan mellan stadsbiblioteket och enheten Bad löser de praktiska delarna. Exempelvis upprättande, transport och mottagande av de fysiska korten samt märkning och registrering som utlåningsbara artiklar. Båda parter för statistik. Biblioteket för utlån och badet för användning av utställda kort. Det sammanlagda underlaget ger data på nyttjande och målgrupp.

Ett förslag på tillämpning av initiativet tas fram som beslutsunderlag till Kultur- och fritidsnämndens sammanträde i april.

Livsmiljö Gävle har undersökt möjligheten att låna ut badkort via stadsbiblioteket, främst för användning på Fjärran Höjderbadet. Ett samarbete mellan stadsbiblioteket och badet kring praktiska frågor som upprättande, registrering och statistik är etablerade. Syftet är att öka möjligheterna för att testa en aktivitet, särskilt för barn och unga i socioekonomiskt utsatta situation, vilket är en prioriterad målgrupp enligt idrottspolitiska programmet. Genom att erbjuda badkort för utlåning sänks trösklarna och ger fler möjlighet till en aktiv fritid, i linje med Kultur- och fritidsnämndens mål.

En e-petition har inkommit till Kultur- och fritidsnämnden den 16 november 2025. Förslaget innebär att justera hyressättningen för skolor och förskolor i Testebo ishall och kommer att behandlas i Kultur- och fritidsnämnden. Nämnden har att besluta om förslaget.

Förslagsställaren lyfter att en privat förskola tidigare hyrt ishallen för 116 kr per timme för skridskoåkning, men att kostnaden inför denna vinter höjts till 1?038 kr per timme då förskolan klassas som extern aktör. Den kraftiga höjningen bedöms göra verksamheten omöjlig att genomföra och förslagsställaren önskar därför att likvärdiga villkor ska gälla för alla förskolor och skolor oavsett huvudman.

Livsmiljö framhåller i sitt yttrande att tidigare felaktigt subventionerade hyror för privata aktörer korrigerades genom beslut den 1 juli 2025, då kommunallagen tydligt förbjuder att kommuner ger ekonomiska fördelar till enskilda näringsidkare. En lägre taxa för privata förskolor eller friskolor skulle därmed utgöra ett otillåtet riktat stöd.

Vidare förklaras att kommunens interna hyresmodell innebär att Utbildningsnämnden betalar osubventionerad hyra på årsbasis samt har diverse driftkostnader medan externa aktörer debiteras osubventionerad timhyra där driftkostnader är inräknade. Detta säkerställer likabehandling och följsamhet mot lagstiftningen.

Kultur- och fritidsnämnden föreslås att avslå e-petitionen.

En E-petition har inkommit till Kultur- och fritidsnämnden den 14 januari 2026.

Förslaget som innebär att förse Kastvallen med belysning på alla planer och investera i en konstgräsplan på anläggningen samt bygga en innebandyhall Bomhus ska behandlas i Kultur- och fritidsnämnden. Nämnden har att besluta om förslaget.

Livsmiljö Gävle förstår förslagsställarens önskemål, både för fotbollen och innebandyn. Frågan om utveckling av Kastvallen är komplex och bedömningen är att frågan om utveckling av anläggningen bör fortsätta att utredas tillsammans med Gestriklands Fotbollsförbund och IK Huge. Gällande innebandyhallen gör Livsmiljö bedömningen att förutsättningar för att bedriva föreningsverksamhet inomhus i Bomhus finns och att närliggande fullstora anläggningar kan komplettera vid tävlingstillfällen på högre nivåer. Att anlägga en ny arena är kostsamt både på kort och lång sikt. Byggnationen är i relation till andra identifierade investeringsbehov inte prioriterad.

Livsmiljö Gävle föreslår Kultur- och fritidsnämnden att avslå e-petitionen, men att Livsmiljö Gävle fortsätter arbeta med frågan om utveckling på Kastvallen samt bevakar ett framtida behov av fullstor idrottshall tillsammans med Utbildningsnämnden.

E-petitionen #426805 – Motordriven ungdomsplats (25KS610) har inkommit till Gävle kommun. Enligt kommunstyrelsens delegationsordning 1:6 (19ks493) har kommunstyrelsen delegerat ansvaret att remittera en e-petition till kommunsekreteraren som remitterar till rätt nämnd. E-petitionen #426805 – Motordriven ungdomsplats har remitterats till kultur- och fritidsnämnden för beslut.

E-petitionen föreslår att undersöka möjligheten till en mötesplats för motorburna ungdomar. Enligt förslaget finns det stort intresse hos ungdomar att träffas, spela musik och umgås samt att många vuxna och polisen tycker att ungdomarna borde få en plats att vara på så dom inte stör andra. Utöver gynnar det en stor grupp motorintresserade ungdomar med bland annat EPA samt deras vänner, det skulle minska risken för att hamna i kriminalitet.

Livsmiljö Gävles bedömning och motivering
Livsmiljö Gävle ser positivt på förslagsställarens idé om en mötesplats för motorburna ungdomar. Att ha en särskild mötesplats för målgruppen kan gynna det brottsförebyggande arbetet så länge det finns tydliga rutiner och ramar samt ett närvarande av positiva vuxna förebilder och relationspersoner.
Att undersöka möjligheten till en mötesplats ska ligga i kommunens intresse för att inkludera ungdomar i en positiv samhällsutveckling. Utöver det skapas möjligheten till en aktiv och meningsfull fritid för fler ungdomar.
Det är möjligt att använda sig av kommunal mark för mötesplatsen så länge det finns ett tydligt avtal gällande överlåtelsen och verksamhet.  

Om nämnden beslutar att bifalla e-petitionen är det viktigt att utgå från följande aspekter för undersökningen:

-          Behov och intresse bland målgruppen

-          Ekonomiska förutsättningar och kostnader

-          Ungas inflytande

-          Skapandet av en trivsam och trygg miljö vid möten för deltagare och omgivningen

-          Rättslig säkerhet

-          Samsyn med berörda myndigheter

Sverigedemokraterna har inkommit med ett initiativärende med följande lydelse: 

IK Huge är en av Gävle kommuns största barn- och ungdomsföreningar inom ishockey. Föreningens verksamhet medför stora kostnader, inte minst till följd av höga elpriser för drift av Kastahallen.

Det elstöd som IK Huge hittills haft har varit avgörande för att klara verksamheten. Utan elstöd försämras förutsättningarna för föreningen kraftigt, vilket riskerar att ishallen stängs ner.

Gävle kommun har redan i dag ont om istider. Om Kasthallen inte kan hållas i full drift kommer situationen att förvärras ytterligare, med direkta konsekvenser för barn, ungdomar och ledare i hela kommunen. Minskad tillgång till istider riskerar att leda till färre aktiva, längre restider till andra kommuner och i förlängningen att barn slutar med sin idrott.

Kommunens ansvar för ett rikt och tillgängligt föreningsliv kan inte skjutas över på ideella krafter när grundläggande förutsättningar saknas. Att låta elstödet upphöra, trots väl kända konsekvenser, är inte förenligt med ambitionen om jämlik tillgång till idrott och meningsfull fritid.

Yrkanden

1. Att nämnden får i uppdrag att skyndsamt återinföra elstöd till IK Huge, i syfte att säkerställa fortsatt drift av Kasthallen.

2. Att säkerställa att elstödet gäller även efter sommaren 2026 och inte upphör utan ersättande långsiktig lösning.