Möte 2018-02-06

Årsredovisning 2017 omfattar verksamhetsberättelse per den sista december 2017 med måluppfyllelse enligt den balanserade styrningens perspektiv med ett ekonomiskt resultat och personalberättelse. Verksamhetsberättelsen är upprättad utifrån kommunledningskontorets anvisningar och redovisar hur målen i verksamhetsplan 2017 har uppfyllts. En resultaträkning samt resultat per avdelning bifogas. Båda dessa rapporter är hämtade ur ekonomisystemet Agresso och visar Kultur & fritid Gävles ekonomiska resultat för 2017.

Internkontrollplanen i Gävle kommun utgår från den balanserade styrningens fyra perspektiv. Kontrollområdena är uppdelade på två; risker mot målen samt övriga riskområden. Övriga riskområden innefattar finansiell rapportering och efterlevnad av externa och interna regelverk.

Uppföljningen av den interna kontrollen har skett utifrån de risker som lyftes fram i internkontrollplanen för 2017. Dokumentation från utförda kontroller finns förvarade på förvaltningen.

Enligt Dnr 11KFN174 föreslås Kultur- och fritidsnämnden att årligen ta ställning till hur Konserthuset och Symfoniorkesterns resultat ska balanseras.

Bakgrunden är att skapa ekonomiska förutsättningar för Gävle Symfoniorkester att uppfylla sitt uppdrag. I Kommunstyrelsens beslut
2012-06-04 gällande kommunövergripande mål och ramar 2013-2016 framgår att Konserthuset och Symfoniorkestern ska ges ekonomiska förutsättningar för att skapa ett årligt positivt resultat till en egen resultatfond.

För 2017 redovisar Konserthuset och symfoniorkestern ett positivt resultat på 3 606 000kr. 2 700 000 tkr består av ett statligt bidrag för den slopade avdragsrätten för musikers arbetsgivaravgifter men avdelningen fick samma kompensation i form av utökad ram inför 2017 vilket är förklaringen till överskottet. 906 000 kr består av kommersiella intäkter som uppnåtts då Gävle symfoniorkester medverkat på ett antal konserter utanför Gävleborgs län.

2016 presenterades utredningen Översyn av fritidsgårdsverksamheten som sammanfattade följande iakttagelser gällande fritidsgårdsverksamheten.

• Otydlig styrning och uppföljning av verksamheten

• Låg kostnad för fritidsgårdsverksamhet

• Stor variation när kostnaden ställs i relation till avtalade öppettimmar

• Styrning och uppföljning har utvecklats det senaste året

• Stor skillnad i fritidsgårdarnas storlek och utbud

• Det saknas övergripande politiska mål för verksamheten

• De besökande ungdomarna är nöjda med verksamheten

• Vissa gårdar har bristande formell kompetens (utbildning)

• Tydliga ambitioner med verksamheten finns på de flesta gårdarna

• Samverkan mellan fritidsgårdarna och övrig kommunal verksamhet fungerar bra

För att ytterligare stärka och säkerhetsställa fritidsgårdsverksamhetens kvalité föreslår förvaltningen att genomföra en utvecklingsprocess av upplåtelseavtalen gällande fritidsgårdsverksamhet. 

Med avstamp från utredningen föreslår förvaltningen att utvecklingsprocessen av upplåtelseavtalen bland annat innefattar att;

• Tydligare formulera:
  • fritidsgårdsverksamhetens uppdrag utifrån kultur- och fritidsnämndens viljeinriktning. Vilket kan inkludera att se över diversifiering/ specialisering för uppdrag och innehåll
  • fastställandet av grundförutsättningar och krav
  • mål kopplat till uppdraget
  • uppföljning och syfte med uppföljning för att ge effekt till fortsatt verksamhetsutveckling
  • föreningarnas arbetsgivaruppdrag och ansvarsroller
• Se över ersättningsmodell och nivåer för verksamhetsbidrag
   

Tidsplan

Under februari påbörjas processen med nulägesanalys, för att ge en tydligare bild av utvecklingsmöjligheter. I mars-april påbörjas dialog med föreningarna, för att ge en bild av möjlig utveckling utifrån föreningens och verksamhetens perspektiv.  Ett viktigt steg i utvecklingsprocessen är att under våren konkretisera kultur- och fritidsnämndens syfte med fritidsgårdsverksamheten, vilket sker genom dialog och workshop. Resultaten kommer indikera riktning för utvecklingsprocessen. I september fortsätter dialog och workshop med föreningarna, för att förankra riktningen. Förslag av nya upplåtelseavtal presenteras inför nämndsammanträdet i oktober 2018.

Kommunfullmäktige har uppdragit åt kultur- & fritidsnämnden att säkra Kulturhusets fortsatta verksamhet i Gävle samt att göra ansträngningar för att få in fler verksamheter i lokalerna med ökat fokus på barn och unga.

Kultur & fritid Gävle har idag upplåtelseavtal med Studieförbunden ABF och Vuxenskolan om att driva Kulturhuset Gävle i samarbete med ett antal andra organisationer. Kultur- och fritidsnämnden har uppdragit åt förvaltningen att utveckla ett kulturhus i centrala Gävle, där man särskilt riktar sig till ungdomar och unga vuxna. Verksamheten skall i möjligaste mån vara tillgänglig för alla och inriktningen ska vara kultur. Avtalet löper till 2018-08-30 och beslut om förlängning ska ske senast 2018-03-31.

För att svara upp till kommunfullmäktiges uppdrag bör det i avtalet framgå att uppdraget är att utveckla ett kulturhus i centrala Gävle, där man särskilt riktar sig till ungdomar och unga vuxna. För att säkerställa att målgruppen nås bör en mer konkret uppföljning göras av de olika aktiviteterna, där statistik visar på antal besökare, ålder och andel publika arrangemang. I avtalet framgår det även ett krav på att majoriteten av alla aktiviteter ska riktas mot avsedd målgrupp.

I avtalet framgår det även att Kultur & fritid Gävle och föreningar i Gävle ska, när lokalen inte används av studieförbunden, ha möjlighet att nyttja lokaler i Kulturhuset för arrangemang som är tillgängliga för allmänheten.

I avtalet framgår det även att det centrala i uppdraget för de olika organisationerna är att genom samverkan skapa förutsättningar för framgång. För att säkerställa att samverkan fungerar föreslås även en utredning, där man undersöker förutsättningarna för samverkan.

Under år 2017 har det förekommit oroligheter i Gävles olika kommundelar, där främst området Sätra har lyfts fram. Gävle kommun har avsatt särskilda resurser till området för att motverka social oro och skapandet av en tryggare miljö. I dialog med föreningen Rapatac och Brottsförebyggarna i Gävle (BIG) har Kultur & fritid Gävle konstaterat att det finns ett behov att nå fler ungdomar även på Nordost.

På Nordost finns idag aktivitetscentret Nordost, som drivs av föreningen Rapatac. Verksamheten där är omfattande och når idag främst barn i åldrarna 7-12. Rapatac arbetar aktivt för att ge barn och ungdomar goda förutsättningar till en trygg och meningsfull uppväxt genom att erbjuda dem hjälp med skolarbete, möjlighet till stimulerande fritidssysselsättning samt att utveckla deras förmåga att ta ansvar för sina handlingar.

Rapatac får stöd av kommunstyrelsen för en pågående verksamhet för högstadieungdomar. Med ökade resurser skulle verksamheten kunna vara öppen längre under helger vilket skulle kunna locka fler äldre ungdomar.

Förslaget är att Rapatac får ökade resurser för att kunna bedriva en försöksverksamhet med utökade öppettider under 2018 och resultatet av den utökade verksamheten kommer utvärderas i slutet av året. Därefter tas beslut om verksamheten ska få fortsatt stöd. Verksamheten kommer följas upp kontinuerligt av Kultur & fritid Gävle och BIG.

Kommuner ska anta ett biblioteksprogram för sin biblioteksverksamhet i enlighet med Bibliotekslag (2013:801). Nuvarande biblioteksprogram; Biblioteksplan 2025, baseras på bibliotekslag (1996:1596) samt de fem övergripande perspektiven i Gävle kommuns vision 2025. Kultur & fritid Gävle har fått i uppdrag att nuvarande biblioteksprogram ska revideras enligt beslut av Kultur- och fritidsnämnden, 2015-11-04 § 97.

Biblioteksprogrammet utgör det övergripande strategiska dokumentet för biblioteksverksamheten i Gävle kommun. Det ska ligga grund för verksamhetsplanernas framtida inriktning. Biblioteksprogrammet revideras var fjärde år.

Väsentliga förändringar är att Biblioteksprogram 2018–2021 helt bygger på skrivningar i den aktuella bibliotekslagstiftningen samt anger inriktning för folkbibliotekens verksamhet under de närmast kommande åren.

I Kommunplan 2017 gav Kommunfullmäktige Kultur- och fritidsnämnden i uppdrag att göra en översyn av nämndens nuvarande och framtida lokalbehov och ta fram en lokalstrategi. Kultur och fritid bedriver många olika verksamheter, där vissa verksamheter ställer stora krav på särskilt anpassade lokaler. I ett första steg kartlade förvaltningen lokalbeståndet utifrån nyttjande, drift och skötsel. I ett andra steg analyserades de kartlagda lokalerna utifrån de förutsättningar som finns i själva lokalen, det vill säga hur väl lokalen svarar mot perspektivet hållbar tillväxt, men också utifrån andra grundläggande förutsättningar, det vill säga hur stark påverkan lokalen har mot lagkrav eller andra yttre faktorer som inte enkelt kan påverkas. I analysarbetet placerades samtliga lokaler in i en fyrfältsmodell och de lokaler som fick låga betyg utifrån båda bedömningskriterierna föreslogs analyseras vidare.

I ett senare skede sammanfattades den genomförda analysen och för respektive verksamhet togs nuläge, utmaningar och förslag på utveckling av verksamheten fram. En stor utmaning för alla verksamheter är att möta besparingskrav samtidigt som den efterfrågan förvaltningens verksamheter möter ökar. Några specifika utmaningar som identifierades är att barn idag inte nödvändigtvis uppehåller sig i närheten av sitt hem i samma utsträckning som tidigare, eftersom det blir allt vanligare att de inte går i skolan i anslutning till hemmet. Detta kan innebära att kultur- och fritidsaktiviteter ska finnas tillgängliga på andra ställen än tidigare. Till exempel kan detta ställa andra krav på fritidsgårdars placering och öppettider. En annan utmaning är att öka nyttjandegraden i många av de mindre idrottshallarna som idag har låg nyttjandegrad.

Under genomlysning av verksamheterna har förvaltningen identifierat ett antal förslag för att minska kostnader utan det drabbar verksamhetsvolymen. Förslagen innefattar att:

vidare analysera i vilka områden verksamhet ska bedrivas i och med att barns och ungas behov av placering av mötesplatser kan ha ändrats.

se över vilka verksamheter som kan samlokaliseras.

i samband med att hyresavtal löper ut, se över vilka lokaler som inte är prioriterade utifrån genomförd bedömning av lokaler, och lämna de lokaler där verksamhet kan bedrivas på annan plats.

Förslag till ett Socialt Hållbarhetsprogram har tagits fram på uppdrag av kommunstyrelsen och målet för programmet är ett gemensamt arbete för en hållbar framtid för alla som bor och vistas i Gävle kommun idag och i framtiden. Programmet är nu ute på remiss och kultur- och fritidsnämnden har att yttra sig över förslaget.

Kultur & fritid Gävle anser att det sociala hållbarhetsprogrammet i den nuvarande utformningen inte fyller de krav som ställs på politiska program. Innehållsmässigt finns brister i formuleringar och tydlighet, dessutom bör t ex uppföljning och ansvarsfördelning förtydligas.
Kultur & fritid är en viktig aktör och våra verksamheter är bland de viktigaste för att göra Gävle socialt hållbart. Vi bidrar till att förebygga barn och ungas utsatthet, till höjning av invånarnas kompetens, våra öppna mötesplatser är de mest besökta och utnyttjade osv. Våra verksamheter är också en av grundstenarna för demokrati, yttrandefrihet och integration. Dessa perspektiv bör lyftas fram i programmet.

I skrivningens inledning fastslås att barn och unga är särskilt viktiga i programmets användning. Detta bör tydligare lyftas fram och betonas, så att barnets perspektiv blir synligt snarare än perspektivet vuxnas syn på barnet.

Sammantaget föreslår Kultur & fritid Gävle att skrivelsen i sin helhet ses över och att de brister som identifieras åtgärdas

Ett medborgarförslag har inkommit till kommunfullmäktige där förslagsställaren föreslår kommunen att bygga upp en konstsnöanläggning för längdskidåkning på Åbyvallen i Valbo. Kultur- och fritidsnämnden har att besluta om medborgarförslaget.

Förslagsställaren menar på att satsningen på ett konstsnöspår är en förutsättning för att kunna hålla längdsskidspår i Gävle på grund av växthuseffektens varmare vintrar. Förslagsställaren föreslår att nyttja Gavleåns vatten och att Åbyvallens pumpstation moderniseras och kompletteras med snökanoner. Gävle kommun föreslås även att stationera kommunens pistmaskin på Åbyvallen samt att driftpersonal hjälper den lokala skidföreningen med spåren under vintern. Längdskidsspår är viktigt för att ungdomar och skolungdomar ska kunna träna och att få chansen att prova längdskidor. Längdsskidspår på Åbyvallen innebär att Gävlebor inte behöver åka till Högbo för att åka skidor.

Kultur & fritid Gävle är generellt positiv till en utveckling av motions- och skidspår i Gävle kommun. I dagsläget finns ingen drift- eller investeringsbudget för att bygga och driva ett konstfruset skidspår i Gävle. Vid en investering av en ny anläggning ska placeringen prioriteras demografiskt och ha ett hållbarhetsperspektiv där påverkan på miljö, ekonomi och socialt perspektiv ska beaktas.

Ett medborgarförslag har inkommit till kommunfullmäktige där förslagsställaren föreslår kommunen att göra Boulognerskogen levande med aktiviteter och evenemang. Kultur- och fritidsnämnden har att besluta om medborgarförslaget.

Förslagsställaren menar på Boulognerskogen är en fin park som nyttjas för lite och att Gävle kommun ska göra parken till Gävles samlingsplats där motion, kunskap, humor samlas. Förslagsställaren föreslår olika aktiviteter som exempelvis skatepark, karaoke, speakers corner, tennisbana underhållsfri, loppis, eluppvärmda grillar, schack, 100 m bana, längdhopp, utöka utegymmet, balansgång, längdspår, skridskobana, roliga speglar, cyklar att låna/hyra, minifotbollsbana, Happenings, tex Gasta komedi, rimstuga, midsommarfirande, anordna fisketävling, tennisturnering, BMX- hall (inomhus och utomhus).

Kultur & fritid Gävle är positivt inställda till ett fler aktiviteter och evenemang i Boulognerskogen. Ett flertal evenemang och aktiviteter ordnas redan idag av både av Gävle kommun och externa aktörer, där Nationaldagen och Ådraget är två stora händelser med aktiviteter för både barn och vuxna. Bra verksamheter i parken för olika målgrupper är bra för människors välbefinnande. Bra verksamheter skapar även god samanhållning och en attraktiv stad. Det finns utrymme för fler kultur- och fritidsaktiviteter i parken och föreningar kan även söka ekonomiskt stöd hos Kultur & fritid för att anordna evenemang. Boulognerparken har goda förutsättningar att skapa evenemang och aktiviteter på befintliga ytor. Aktörer kan ordna många olika program och aktiviteter i Boulognerskogen medan andra aktiviteter som exempelvis tennisturneringar eller BMX-aktiviteter får nyttjas i redan befintliga lokaler i Gävle på andra platser.

Dessa riktlinjer avser kulturstipendier som årligen delas ut av Kultur- och fritidsnämnden eller dess stipendiekommitté. Stipendiaten/stipendiaterna ska uppfylla vissa kriterier för att kunna motta stipendiet. Riktlinjerna ska hjälpa i förklaringen av kriterierna.



Stipendierna som avses är Gävle kommuns kulturpris, Allmänna kulturstipendier, Bo Lindes stipendium, Honnörsstipendier, Ejva Damms stipendium, Karin och Erik Engmans stipendium, Ungdomskulturstipendium, Ungdomsmusikstipendium och Kyrkans ungdomsgårdars resestipendium.



I varje stipendiums stadgar framgår det att för att vara kvalificerad för att motta stipendiet ska personen uppfylla antingen ett eller flera kriterier. Kriterierna är att vara född, bosatt, verksam, inom Gävleborgs län eller ha en annan anknytning till Gävle.