Möte 2020-10-20

Lokal: All Star, Förvaltningshuset

Datum: 28 oktober 2020 kl. 12.00

Förslag: Charlotta Lagnander

Beredning har ägt rum torsdag den 8 oktober kl. 16.00-16.30 med ordförande Helene Börjesson (MP), 1:e vice ordförande Christoffer Bastholm (S), 2:e vice ordförande Alexander Lindqvist (M), sektorchef Eva Jackson, nämndsamordnare Jenny Blomberg samt föredragande tjänstepersoner. 

I Kommunplanen 2017 gav Kommunfullmäktige Kultur- och fritidsnämnden i uppdrag att göra en översyn av nämndens nuvarande och framtida lokalbehov och att ta fram en lokalstrategi. Den största utmaning som Kultur och fritid står inför är att möta besparingskrav samtidigt som en växande befolkning gör att efterfrågan på den verksamhet som bedrivs ständigt ökar. Denna utmaning ställer krav på att Kultur och fritid ständigt ser över hur och var verksamhet ska bedrivas. Kultur- och fritids lokalstrategi innefattar att nyttja lokaler i större grad samt att se över om vi kan samlokalisera våra verksamheter.

Vid nämnden den 22 september 2020 presenterades en utredning gällande specifikt Kulturhuset. Nämnden föreslås besluta enligt förslag nummer 3 i utredningen:

Kulturhuset avvecklas som plats efter att avtalstiden löpt ut 2021-08-30, men delar av föreningsverksamheten erbjuds ersättningslokaler på andra platser såsom exempelvis Gasklockorna och det planerade Kultur- och bildningscentret. Fängelsemuseet drivs vidare på samma plats varvid diskussion behöver föras mellan Statens Fastighetsverk och kommunen gällande verksamhetsstöd för museet. Förslaget innebär en viss förändring av verksamheten då all föreningsverksamhet inte kommer att kunna ersättas med lokaler, eftersom kommunen sannolikt inte kommer att kunna erbjuda lokal för öppen mötesplats, kafé eller fasta kontorsplatser. Förslaget innebär även kostnader för kommunen då lokaler måste anpassas till ny verksamhet och inkomstkraven måste sänkas för till exempel Gasklockorna. Kostnaderna väntas dock bli något mindre då studieförbunden får gott om tid på sig att flytta och/eller avveckla verksamheten.

Det första steget i denna process är uppsägning av upplåtelseavtal.

Kultur- och fritidsnämnden delar årligen ut Kyrkans ungdomsgårdars resestipendium till välmeriterade ungdomsledare, som på fritiden gjort goda insatser i ungdomsarbetet. Stipendiet ska användas till en studieresa. Beloppet uppgår i år till 12 000 kronor.

Kultur- och fritidsnämnden utsåg i början av mandatperioden en stipendiekommitté bestående av fem representanter från nämnden. Stipendiekommitténs uppgift består i att utifrån inkomna förslag och ansökningar och utifrån gällande stadgar för kommittén lägga förslag på val av stipendiater till Kyrkans ungdomsgårdars resestipendium. Kultur- och fritidsnämnden fattar sedan beslut om vem/vilka som skall motta stipendiet.

Lars Hall

Lars ”Lasse” Hall känns mest igen från sin roll som föreståndare på fritidsgården och träffpunkten Helges i Anderberg där han nu har arbetat i mer än 35 år, sedan 1984. Han har bland annat varit med och startat kulturprojekt som Helges riksbekanta musikverksamhet. Han har även haft mycket stor betydelse och varit navet i flera andra satsningar på ungdoms- och integrationsprojekt i stadsdelen. Många är de ungdomar som av Lars fått ett personligt uppmuntrande och en ofta avgörande fristad på fritidsgården. Lars engagemang för ungdomar sträcker sig dock långt utöver den betalda arbetstiden, ett starkt socialt engagemang som involverar alla grupper, nationaliteter och åldrar.

Lars Hall föreslås att tilldelas Kyrkans Ungdomsgårdars resestipendium för att han under lång tid helhjärtat gett stöd åt, och varit en otroligt viktig positiv kraft för, väldigt många barn och ungdomar.

Kultur- och fritidsnämnden delar årligen ut Karin och Erik Engmans stipendium. Stipendiet grundar sig på en donation från Gävlebon Erik Engman som avled 2001, och delades ut för första gången 2005. Enligt testamentet ska varje år två lovande unga konstnärer i Gävle dela på ett belopp som uppgår till 80 % av fondens årliga avkastning; stipendiets ändamål är att stimulera konstnärerna till utbildning och fortbildning. Beloppet uppgår till 125 000 kronor vardera.

Kultur- och fritidsnämnden utsåg i början av mandatperioden en stipendiekommitté bestående av fem representanter från nämnden. Stipendiekommitténs uppgift består i att utifrån inkomna ansökningar och utifrån gällande stadgar för kommittén lägga förslag på val av stipendiater till Karin och Erik Engmans stipendium. Kultur- och fritidsnämnden fattar sedan beslut om vem/vilka som skall motta stipendiet.

Emelié Farkas

Född 1991 i Växjö och uppvuxen där. Har läst kulturledarprogrammet vid Linnéuniversitetet och även arbetat som kulturpedagog vid Sölvesborg kommun.

  Emelié Farkas är numera boende i Torsåker, Hofors. Farkas har dock en tydlig koppling till Gävle då hon våren 2020 avslutade tre års studier vid Konstskolan i Gävle.

  Nu år 2020 har Emelié Farkas emottagit Gävle museivänners stipendium till Lars Mattons minne samt Johnny Mattson konst- och utbildningsstipendium.

  Kommande år, 2021, ska Emelié Farkas ha sin första mer omfattande soloutställning på Länsmuseet Gävleborg. I utställningen kommer projektet ”Krås och krona” att presenteras. Projektet kretsar till stor del kring järngjuteri men har även en hel del grafiska inslag. ”Krås och krona” undersöker hur personer med maktpositioner avbildas i konsten. Inspirationen till projektet är historisk då man i äldre tiders konst signalerade status på avbildade personer med makt genom att använda sig av krås och kronor. Med avstamp i historien ämnar Farkas skapa ett eget konstnärligt narrativ som diskuterar makt och status på ett nytt sätt.

   Projektet är en viktig milstolpe och en stor möjlighet för Farkas som ung konstnär. Dessutom kommer projektet att nå ut och kunna upplevas av invånare och besökare i Gävle kommun med omnejd.

Anjel Tawaifi

Född 1991 i Gävle, uppvuxen i Gävle och har varit bosatt i stan från och till i vuxen ålder. Har studerat 2 år vid Konstskolan i Gävle samt har tidigare arbetat vid Gävle Konstcentrum.

   Anjel Tawaifi studerar för närvarande på masterutbildningen i konstvetenskap vid Uppsala universitet. Parallellt med studierna arbetar hon som forskningsassistent vid universitet samt som utställningsassistent på Uppsala Konstmuseum. Hon har tidigare läst ett år på glas- och keramikutbildningen vid Konstfack i Stockholm.

   Anjel Tawaifi har bland annat tilldelats Gävle kommuns ungdomskulturstipendium samt kulturstipendium. I år tilldelades hon studentkårens konstvetenskapliga stipendium.

   I sina studier och sitt konstnärskap intresserar sig Anjel Tawaifi för det relationella förhållandet mellan teori och praktik, mellan språk och form, mellan kropp och själ. Det finns en förhoppning om att bryta den hegemoniska binära uppdelningen som allt som oftast sker mellan de olika förhållandena som egentligen är beroende av varandra. Nu vill Tawaifi skapa konstobjekt med utgångspunkt i ovanstående beskrivna förhållanden och planera för en utställning, gärna i Gävle. I samband med projektet vill hon även genomföra en föreläsnings- eller seminarieserie som kretsar kring konstnärlig forskning samt producera någon form av publikation med ett pedagogiskt fokus. Projektet är mångfasetterat och spännande, inte minst i dess avsikt att röra sig på flera olika nivåer simultant.

Kulturlivet har under mer än ett halvt års tid drabbats hårt av covid-19 och det är därför mycket angeläget att möjlighet ges till viss kompensation till kulturaktörer för uteblivna intäkter. I samband med framtagandet av vårt nya Kulturpolitiska program lyftes det professionella kulturlivet fram och vikten av att kunna vara verksam som kulturaktör i Gävle kommun betonas i programmet. Vi ser nu tydligt att de som livnär sig på kultur är några av de som blivit mest lidande under pandemin. Av detta skäl är det av yttersta vikt att skyndsamt nå ut med särskilda satsningar för kulturaktörer för att minska risken att vårt kulturliv utarmas under den pågående pandemin.

På kultur- och fritidsnämndens sammanträde i september 2019 presenterades en Vård- och underhållsplan för offentlig konst i Gävle författad av konservator Helena Strandberg. Dokumentet visar att vi har en stor renoveringsskuld och därför behöver detta arbete prioriteras. Gävle har en lång historia som skulpturstad att vara stolt över, vilket naturligtvis också förpliktigar. Konsten vi äger tillsammans är oerhört värdefull för våra offentliga rum och om den inte underhålls blir de negativa konsekvenserna stora såväl gällande det intryck miljön ger som rena säkerhetsaspekter. Även med tanke på den pågående pandemins negativa konsekvenser för arbetsmarknaden är det högst lämpligt att intensifiera arbetet med de åtgärder som listas i ovan nämnda rapport.