Möte 2026-05-26

Ordförandeberedning har ägt rum onsdag 12 maj 2026 kl. 13:00-14:00 med ordförande Helene Börjesson (MP), 1:e vice ordförande Lars-Erik Oxbacke (S), nämndsamordnare Rebecca Eriksson Svanfelt samt föredragande tjänstepersoner.

Ejva Damms stipendium avses att delas ut till högskolekvalificerade konstnärer (målare, skulptörer och konsthantverkare) inom Gävleborgs län.

Ejva Damms stipendium är en donationsfond där prissumman delas ut till stipendiaterna. Summan baseras på fondernas avkastning.

Donationsstiftelserna behöver dela ut minst 80 procent av förvaltningsresultatet för att inte bli skatteskyldiga, detta utspritt under en femårig period. Tidigare har 80 procent av förvaltningsresultatet delats ut, men för några år sedan togs ett beslut att i stället börja dela ut hela förvaltningsresultatet, det vill säga 100 procent. Beslutet togs av ekonomidirektör Martin Svaleryd. Om vi endast betalar ut 80 procent så kommer de disponibla medlen att öka för varje år och det är inte tanken, utan tanken är att pengarna ska komma till så bra användning som möjligt varje år.

Stipendiekommittén och Kultur- och fritidsnämnden har därmed 192 693 kronor att fördela. Varje stipendium skall utgå med ett belopp av minst 5 000kr och högst 30 000kr. Minst 10 procent av den årliga avkastningen ska läggas till kapitalet. Det finns inga begränsningar för hur många som kan få stipendiet.

Yuvinka Medina Avila, konstintendent på Konstcentrum har bistått som sakkunnig.

Gävle kommuns kulturpris har delats ut sedan 1975 och syftar till att uppmärksamma förtjänstfulla insatser inom kulturområdet.

Enligt gällande kriterier delas priset ut till en person som är bosatt i, född i eller på annat sätt har anknytning till Gävle kommun.

Nominering till kulturpriset sker genom förslag från allmänheten.

Enligt statuten för Gävle kommuns kulturpris ska summan uppgå till minst 6000 kronor. Kultur och fritid har valt att avsätta 25 000 kronor.

Delårsrapport 1 år 2026 omfattar sammanställning av nämndens väsentligaste händelser, strategiska mål och det ekonomiska resultatet per årets första tertial. Rapporten är upprättad utifrån sektor Styrning och stöds anvisningar.

I den kommunplan som har beslutats för innevarande år finns en översikt över de ekonomiska ramarna för nämnderna under de kommande åren.

Nämnderna ska lämna en beskrivning av hur ramarna för 2027, enligt kommunplan 2026, påverkar nämndens verksamhet och om det finns nya yttre förutsättningar som Kommunstyrelsen kan behöva ha kunskap kring inför beredning av Kommunplan 2027.

Utifrån de ekonomiska förutsättningar som gäller innehåller de preliminära ramarna krav på kostnadsreduceringar. Den politiska majoritetens ambition är att nämnderna ska fokusera på strukturförändringar, förändrat utförande och förändringar som inte påverkar kunder och brukare.

Nämnden ska beskriva;

·       Vad gör nämnden för att klara sig inom ram 2027

·       Finns det nya förutsättningar som kan påverka detta arbete

Kommunens revisorer har granskat hur barnets rättigheter enligt barnkonventionen beaktas i samhällsbyggnadsnämndens verksamhet. Granskningen pekar på förbättringsområden för att ytterligare stärka arbetet med att säkerställa barns rättigheter i kommunens beslutsprocesser.

Bedömning

Nämnden delar revisionens uppfattning att barnets rättigheter ska beaktas i all kommunal verksamhet och bedömer att barnrättsperspektivet i dag är integrerat i ordinarie beslutsprocesser genom gällande lagstiftning, där barnkonventionen utgör svensk lag.

Barnchecklistan har varit ett viktigt stöd, men dess innehåll hanteras numera inom befintlig rättstillämpning.

Barnrättsperspektivet säkerställs genom ordinarie processer, inklusive barnkonsekvensbedömningar och medborgardialoger. Så länge kommunfullmäktiges beslut från 2014 gäller kommer dock checklistan fortsatt att användas inom nämndens styrpaket.

Nämnden ser samtidigt behov av att stärka kompetensen inom barnrätt och planerar utbildningsinsatser inför mandatperioden 2026 samt en kartläggning av ytterligare kompetensbehov.

Ett förslag på reviderad delegeringsordning har arbetats fram av nämndens förvaltning, sektor Livsmiljö. Delegation har setts över och ändrats utifrån bedömningen av vilka typer av ärenden som lämpligen tas av nämnden mot bakgrund av ärendets art och omfattning samt eventuellt belopp som kan komma att betalas ut till sökande. Vidare har delegation lagt till utifrån bedömningen att det är lämpligast att delegat fattar beslut i frågan. Mindre språkliga justeringar har skett.

Förvaltningen föreslår följande:

• Punkt 1.1.7 med rubriken ”Beslut och ren verkställighet” har fått exempel på vad verkställighet kan vara. Exemplen är uttagande av avgift enligt beslutad taxa, korttidsuthyrning enligt beslutade bokningsregler, programverksamhet, avrop från upphandlade ramavtal inom ramen för beslutad budget och initiera informations- kommunikations- och marknadsföringsarbete inom kultur- och fritidsnämndens verksamhet.

• Punkt 2.8 ändrats på följande sätt. Punkt 2.8.1 och 2.8.2 tas bort och beslut ska tas av nämnd i dessa frågor om inget annat framgår av nämndes delegeringsordning. Det införs en ny punkt 2.8.1 med delegerad beslutanderätt om att besluta om mindre avgifter inom biblioteksverksamhet, delegat är verksamhetschef Bibliotek.

• Punkt 2.12.1-2.12.10 har delegat dataskyddsjurist lagts till. Syftet är att fler ska kunna fatta beslut i enlighet med dataskyddsförordningen (2016/679) (GDOR).

• En ny delegation föreslås läggas till, punkt 2.13.10, beslut om uppförande av offentlig konst och tilldelning av uppdrag inom ramen för 1% regeln. Delegat är enhetschef Konst och kultur.

• Punkt 3.1.2–3.1.5 tas bort. Nämnden i dess helhet bör lämpligen fatta beslut i dessa frågor mot bakgrund av de höga belopp som kan komma att betalas ut.

• Punkt 3.3.1, beslut om yttranden över remiss om detaljplan, delegat enhetschef Fritidsstöd och utveckling, har ändrat på så sätt att delegationen gäller beslut om yttranden, delegat enhetschef, med anmärkningen att det gäller ej principiella yttranden.

• Punkt 3.4.7 har ändrats på så sätt att delegationen begränsas upp till 1 prisbasbelopp.

• Punkt 3.4.9 tas bort. Beslut fattas av nämnden.

Insamlingsstiftelsen Rapatac har genom avtal beviljats stöd för öppen verksamhet för barn 7–12 år under minst fem dagar i veckan, och öppen verksamhet med fokus på ungdomar 13–19 år under minst fem kvällar i veckan.

Syftet med avtalet är att ge Gävle kommuns invånare tillgång till ett rikt kulturliv i enlighet med Kulturpolitiskt program för Gävle kommun och bidra till att skapa trygga och meningsfulla förutsättningar för barn och unga i Gävle kommun.

Avtalet behöver godkännas av kultur- och fritidsnämnden eftersom Rapatac är en stiftelse och förvaltningen inte har delegerats rätten att besluta om stöd till stiftelser, enbart till ideella föreningar.  

Avtalsparter är kultur- och fritidsnämnden, Gävle kommun, och Insamlingsstiftelsen Rapatac.

Avtalstiden är 2026–2028.

Årligt verksamhetsstöd är 1 130 000 kr, varav 630 000 kr utgörs av värdeöverföringsmedel beslutade av kommunstyrelsen (dnr 25KS404).

Insamlingsstiftelsen Rapatac har beviljats lovmedel för extra sommaröppet och lovaktiviteter under sommaren 2026.

Syftet med beslutet är att bidra till att skapa trygga och meningsfulla aktiviteter under sommarlovet för barn och unga i Gävle kommun.

Beslutet behöver godkännas av kultur- och fritidsnämnden eftersom Rapatac är en stiftelse och förvaltningen inte har delegerats rätten att besluta om stöd till stiftelser, enbart till ideella föreningar.

Stödet är 245 000 kr.

Gävle kommun har sedan tidigare ett sportotek som möjliggör gratis lån av idrotts- och friluftsutrustning; samma möjlighet bör finnas att låna kulturutrustning, vilket inte bara innefattar instrument, utan även material för andra typer av kulturutövande.

Kulturoteket ska införas inom ramen för kulturskolans verksamhet, vilket innebär begränsningar av dess storlek. Det ska kunna vara tillgängligt för allmänheten genom anpassade tider eller tidsbokning.

Införandet av ett kulturotek innebär att tid för hantering och rengöring av utlånade objekt måste avsättas inom verksamheten. Beräkningen är att det kommer behövas en halvtidstjänst, vilket kan fördelas på fler personer.

Den fysiska platsen för kulturoteket kommer färdigställas i och med den redan planerade ombyggnationen av ny entré på kulturskolan och beräknas kunna inrymmas i investeringsprojektet.

Specialidrottsförbunden i Gävleborg fungerar som både arrangörer och samordnare av idrottsverksamhet i kommunens anläggningar men debiteras i dag extern taxa även när bokningen indirekt avser Föreningsverksamhet. Syftet med förslaget att införa olika taxor beroende på ändamål är att underlätta för specialidrottsförbunden i deras roll som stödjande funktion till föreningslivet i Gävle kommun.

En E-petition har inkommit till Kultur- och fritidsnämnden den 27 mars 2026. Förslaget som innebär byte av golv i Valbo Sportcentrums idrottshall ska behandlas i Kultur- och fritidsnämnden. Nämnden har att besluta om förslaget.

Förslagsställaren önskar att sportgolvet i idrottshallen på Valbo Sportcentrum byts ut.

Livsmiljö Gävle delar förslagsställarens syn på skicket av sportgolvet i Valbo Sportcentrum. Gavlefastigheter AB förvaltar anläggningen och genomför löpande underhåll efter behov. Förslagsställarens önskemål tillgodoses i det planerade bytet som verkställs under sommaren i år.

Kultur- och fritidsnämnden föreslås anse e-petitionen besvarad.

Kultur- och fritidsnämndens badhus är ett populärt besöksmål för barn- och ungdomsgrupper, ofta inom föreningsdrivna lovverksamheter. En utmaning har identifierats i att verksamheter tenderar att vilja minska antalet ledare vid besök, trots att många vuxna är viktiga för säkerheten. Eftersom både deltagare och ledare i dag betalar entré skapas ekonomiska incitament att begränsa antalet ledare. Fler ledare bedöms viktigt för säkerheten, särskilt vid stora och ibland oannonserade gruppbesök. Därför föreslås kostnadsfritt inträde för ledare på tempererade bad.

Fritid har tillsammans med ansvariga politiker stått i dialog med IK Huge gällande Kasthallen en längre tid. Vi har varit överens om att invänta föreningsårsmötets besked gällande ägandefrågan innan vi går vidare med planeringen av anläggningens framtid – på kort och på lång sikt. Nu har IK Huge beslutat på sitt årsmöte att styrelsen ska verka för ett kommunalt övertagande av Kasthallen. Föreningen ställer sig positiva till ovanstående förslag till beslut i Kultur- och fritidsnämnden.

Sverigedemokraterna (SD) har inkommit med ett initiativärende med följande lydelse: 

IK Huge är en av Gävle kommuns största barn- och ungdomsföreningar inom ishockey. Föreningens verksamhet medför stora kostnader, inte minst till följd av höga elpriser för drift av Kastahallen. Det elstöd som IK Huge hittills haft har varit avgörande för att klara verksamheten. Utan elstöd försämras förutsättningarna för föreningen kraftigt, vilket riskerar att ishallen stängs ner. Gävle kommun har redan i dag ont om istider. Om Kastahallen inte kan hållas i full drift kommer situationen att förvärras ytterligare, med direkta konsekvenser för barn, ungdomar och ledare i hela kommunen. Minskad tillgång till istider riskerar att leda till färre aktiva, längre restider till andra kommuner och i förlängningen att barn slutar med sin idrott. Kommunens ansvar för ett rikt och tillgängligt föreningsliv kan inte skjutas över på ideella krafter när grundläggande förutsättningar saknas. Att låta elstödet upphöra, trots väl kända konsekvenser, är inte förenligt med ambitionen om jämlik tillgång till idrott och meningsfull fritid

Förslag till beslut I Kultur- och fritidsnämnden

1. Att nämnden får i uppdrag att skyndsamt återinföra elstöd till IK Huge, i syfte att säkerställa fortsatt drift av Kasthallen. 2. Att säkerställa att elstödet gäller även efter sommaren 2026 och inte upphör utan ersättande långsiktig lösning.