Möte 2021-05-25

Stipendiekommitténs uppgift består i att utifrån inkomna ansökningar och utifrån gällande stadgar för kommittén lägga förslag på val av stipendiater till Ejva Damms stipendium och fritidsnämnden fattar sedan beslut om vem/vilka som skall motta stipendiet. Stipendierna uppgår till 35 000 kr vardera.

Ann-Catrin Olsson

Ann – Catrin Olsson, 1984 är bildkonstnär och boende i Gävle. Utbildad på Umeå Konsthögskola. Master i Fri konst 2015.

”Att titta på en installation eller skulptur av Ann – Catrin Olsson initierar en lustfylld tankegång till kulturantropologi. I konstverken har ingjutits en medveten fysisk rörelse med absolut koppling till kroppen. Hur kommunicerar vi med kroppen och vilka spår sätter kroppens rörelser i vår gemensamma vardag. Med en koreografs känsla för smidighet greppar hennes konstnärliga känselspröt tag i kulturella mönster och frågeställningar”.

Ann – Catrin Olsson tilldelas Ejva Damm stipendium 2021 för en tvärvetenskaplig vision med kroppslig förnimmelse.

Moa Gustafsson

Moa Gustafsson, 1991 är bildkonstnär, uppvuxen i Gävle, boende i Malmö. Utbildad på Umeå Konsthögskola. Master i Fri konst 2019.

”Moa Gustafsson skapar konst utifrån sitt eget fysiska varande i relation till naturens element. Med exkursionens hjälp dit där havet möter stranden söker hon svar i material som lera och hampa. Den konstnärliga processen visualiserar en poetisk samstämmighet mellan tanke och utförande. Platsen blir förlösande för skulpturen som blir till ett epicentrum för både de små och stora frågorna”.

Moa Gustafsson tilldelas Ejva Damms stipendium 2021 för en finkänslig abstraktionsnivå med poetiska kvaliteter.

Emelie Farkas

Emelié Farkas, 1991 är bildkonstnär, bor och arbetar i Gävleborg.

Gävle Konstskola 2018 – 2020.

”Emelié Farkas energi och berättarnerv är påtaglig när du upplever hennes stora målningar och materialtyngda skulpturer. Djur i klassisk formtagning med saktmodig blick möter gnistrande keramik och målad natur. I konstnärskapet skymtas referenser till Lewis Carrol och Kenneth Grahame, men uttrycket blir istället för fantasi, med Emelié Farkas jordade konstnärliga närvaro, mer en personlig samtidsskildring klädd i fabelns skimmer.”

Emelié Farkas tilldelas Ejva Damms stipendium 2021 för en hög ambitionsnivå i fin samklang med klassisk hantverkstradition.

Stipendiekommitténs uppgift består i att utifrån inkomna förslag och utifrån gällande stadgar för kommittén lägga förslag på val av pristagare till Gävle kommuns Kulturpris. Kultur- och fritidsnämnden fattar sedan beslut om vem/vilka som skall motta stipendiet. Priset uppgår till 25 000 kr.

Skottes musikteater

Skottes musikteater har under flera decennier skapat högklassig teater för barn och unga på ett oerhört engagerande sätt. Få kan beröra som Skottes med lustfyllt berättande och musik. Skottes tar barnkulturen på allvar och levererar upplevelser som barnen bär med sig länge. Som exempel bland många minnesvärda uppsättningar kan nämnas ”Adjö Herr Muffin”, en finstämd berättelse om livet och döden, och ”Kainos sång” som handlar om ett finskt flyktingbarn under andra världskriget - en föreställning som också ger röst åt barn på flykt idag. Skottes Musikteater är en av landets äldsta fria teatergrupper. Gruppen började som musikorkester i Luleå 1976, men utvecklades till en teatergrupp som satsade på barnteater. 1983 sökte Gävle kommun en barn- och ungdomsteatergrupp och Skottes flyttade till staden. Sedan dess har Skottes turnerat såväl runt om i Sverige som utomlands, och de allra flesta barn i Gävle har säkerligen haft glädjen att i något sammanhang uppleva teater med Skottes. Skottes fortsätter utvecklas och under pandemins första sommar var de imponerande snabba att ställa om för att möta sin publik utomhus.

Stipendiekommittén vill föreslå Skottes musikteater som 2021 års Kulturpristagare för att de på ett fantastiskt och alldeles unikt sätt berikar Gävles kulturliv genom professionell barnteater.

Delårsrapport 1 år 2021 omfattar verksamhetsrapport per den sista april år 2021 med måluppfyllelse och ett ekonomiskt resultat. Verksamhetsrapporten är upprättad utifrån Styrning och stöds anvisningar och redovisar hur målen och uppdrag i verksamhetsplan år 2021 har uppfyllts.
En resultaträkning samt resultat per avdelning bifogas. Båda dessa rapporter är hämtade ur ekonomisystemet UBW (Agresso) och visar Kultur- och fritidsnämndens ekonomiska resultat per 30 april år 2021.

Gävle kommun har under de senaste åren genomlyst och förändrat formerna för stöd till civilsamhället, bland annat studieförbunden. Förändringarna har skett med utgångspunkt i en utredning av kommunorganisationens stöd till studieförbunden som genomfördes 2017 (Kartläggning av stöd till studieförbunden i Gävle kommun) där följande rekommendationer lämnades till kultur- och fritidsnämnden:



• Se över upplåtelseavtalen mellan kommun och studieförbund gällande lokaler

• Tillse tydligare samtalsforum mellan studieförbunden och kommunen gällande verksamhetsutveckling och bidrag

• I det längre perspektivet bör modellen för verksamhetsbidrag till studieförbunden ses över

För att kunna gå vidare med en förändrad modell för verksamhetsbidrag till studieförbunden har en uppdaterad lägesbild över utvecklingen nationellt och i jämförbara kommuner tagits fram.

Redan i kommunens utredning från 2017 framkom att studieförbunden ser det kommunala verksamhetsbidraget som ett viktigt tillskott till verksamheten som förmerar bidragen från stat och region. I förhållande till framför allt det statliga bidraget är det kommunala bidraget relativt litet, vilket innebär att kommunen har begränsade möjligheter att genom sitt bidrag till studieförbunden styra verksamhetens innehåll. Det statliga stödet och villkoren för detta avgör hur studieförbunden väljer att utforma verksamheten.

En del kommuner har prövat att premiera verksamhet enligt särskilda kriterier, exempelvis Sundsvalls kommun som delar ut extrapengar till studieförbundsverksamhet som förläggs i glesbefolkade delar av kommunen. Västerås och Umeå har på olika sätt försökt uppnå samordning mellan studieförbunden genom att dela ut pengar till respektive länsbildningsförbund. Detta är exempel på modeller som kan fungera stimulerande om kriterierna för extra tilldelning inte står i konflikt med de statliga reglerna. Att ha öronmärkta medel med särskilda regler kräver dock alltid extra administration från kommunen, studieförbunden eller länsbildningsförbunden.

I omvärldsbevakningen framkommer att kommunerna rör sig alltmer mot modeller som skapar incitament för studieförbunden att nå fler individer snarare än att genomföra många aktiviteter. I dialogen med studieförbunden i Gävle kommun framkommer ett tydligt stöd för en fördelning som premierar unika deltagare, i linje med Folkbildningsrådets modell. Under studieförbundsdialogen lyftes arbetet i Västra Götalandsregionen fram som ett möjligt exempel att ta efter.

Västra Götalands Bildningsförbund (BVG) har under flera år drivit ett arbete som syftar till att samordna reglerna för verksamhetsstöd mellan kommunerna i regionen. Idag använder sig 44 av regionens 49 kommuner av BVG:s rekommenderade modell för fördelning av verksamhetsbidrag. BVG:s modell fördelar medel mellan studiecirklar, annan folkbildningsverksamhet och kulturarrangemang. För studiecirklar och annan folkbildningsverksamhet baseras fördelningen på unika deltagare och studietimmar samt deltagare med funktionsnedsättning. För kulturarrangemang baseras bidraget på antalet kulturarrangemang.

Anslagets fördelning mellan verksamhetsformerna med 70 procent till studiecirklar (50 procent deltagare och 50 procent studietimmar), 10 procent till annan folkbildningsverksamhet (50 procent deltagare och 50 procent studietimmar) samt 20 procent till kulturarrangemang (antal kulturprogram).

Det aktuella årets anslag beräknas på en genomsnittlig verksamhet under två år, med en eftersläpning på ett år. Dvs anslaget för exempelvis år 2019 beräknas på snittet av verksamheten 2016 och 2017. Denna formel används i alla tre verksamhetsformerna.

BGV har utöver själva modellen även tagit fram ett fördelningsverktyg som underlättar den administrativa hanteringen för kommunerna.

För att uppnå hög transparens, korrekt incitamentsstruktur samt enkel administration föreslås att Gävle kommun gör en övergång till samma typ av modell som Bildningsförbundet Västra Götaland tillämpar. Modellen svarar väl mot de lokala studieförbundens önskemål och kommunens inriktning som bland annat uttrycks i det nya kulturpolitiska programmet. Modellens tydlighet skapar också förutsättningar att i framtiden justera viktningen av ingående parametrar.

Reglementet har fått en redaktionell ändring i §Nämndens verksamhetsområden och uppgifter på punkterna 4 och 5 vilket innebär att de får en lite annan betydelse.

I punkten 16 under samma rubrik har lotterilagen och lotteriförordningen upphävts och ersatts med spellagen och spelförordningen.

Ett extra nämndsammanträde föreslås med anledning av att Kommunstyrelsen kommer att komma med en remiss om mål och ramar för år 2022.

Enligt Bibliotekslagen (Bibliotekslag 2013:801, 17 §) ska kommuner och regioner anta biblioteksplaner för sin verksamhet på biblioteksområdet. Nuvarande plan ”Biblioteksprogram 2018-2021” utgör det övergripande strategiska dokumentet för biblioteksverksamheten i Gävle kommun. Det ska ligga grund för verksamhetsplanernas framtida inriktning.

Kultur- och fritidsnämnden antog 2018-02-06 nuvarande biblioteksplan som gäller 2018-2021. I planen anges att den ska revideras var fjärde år.

Kulturdepartementet har bjudit in Gävle kommun till att lämna synpunkter på förslagen i promemorian Vissa statliga insatser på musikområdet (Ds 2021:11).

Utgångspunkten för förslagen i promemorian är att säkerställa att de statliga insatserna på musikområdet på bästa möjliga sätt bidrar till att uppnå de kulturpolitiska målen. Förslagen innebär att den så kallade Musikplattformen inom Statens Musikverk avvecklas och att de funktioner som Musikplattformen har haft (samordning, koordinering och främjande på musikområdet) förs över till Statens Kulturråd.

2011 reformerades de statliga insatserna på musikområdet och en ny myndighet, Statens Musikverk, bildades. Myndighetens avdelning Musikplattformen, skulle främja ett varierat musikaliskt utbud i hela landet, främja utvecklingen av ett professionellt musikliv och handlägga vissa statliga bidrag till musiklivet. Verksamheten vid Statens Musikverk har utvärderats vid flera tillfällen. I utvärderingar har det framkommit att myndigheten i vissa delar inte uppfyller de intentioner som fanns när den bildades.

Förslag 4.1 - En främjande funktion för musikområdet inrättas inom Statens Kulturråd

Musikplattformen avvecklas och en främjande funktion för musikområdet inrättas inom Statens kulturråd.

Statens musikverks ansvar bör renodlas till att fokusera på teaterns, dansens och musikens kulturarv samt Elektronmusikstudion.



Förslag 4.2 - Musikplattformens bidragsgivning förs över till Statens kulturråd

Uppgiften att fördela bidrag till musiklivet inordnas i Statens kulturråd.