Möte 2022-10-25

Ordförandeberedning har hållits den 13 oktober 2022.
Följande var närvarande:
Helene Börjesson (MP)
Christoffer Bastholm (S)
Alexander Lindqvist (M)
Berörda tjänstepersoner

Stiftelsen Forsbacka bruk bildades 1992. Stiftelsens styrelse består av fem ledamöter från Kultur- och fritidsnämnden som väljs vid ingången av en ny valperiod samt fem ledamöter från Forsbackas föreningsråd.

I samband med att Stiftelsens Forsbacka bruk bildades medföljde en viss summa pengar, men därefter har stiftelsen huvudsakligen varit beroende av diverse projektmedel och intäkter kopplat till uthyrning och aktiviteter. Huvudman för stiftelsen är Gävle kommun och i händelse av ett ekonomiskt underskott ska enligt stiftelsens stadgar Gävles kultur- och fritidsnämnd bistå med ekonomiskt stöd.

Genom åren har olika insatser genomförts för att utveckla kulturarvet Forsbacka bruk som besöksmål. Det inledande arbetet där bland annat museidelarna utvecklades i samarbete med Länsmuseet gav Stiftelsen priset Europa Nostra 1998. En förstudie genomfördes av Bylero med stöd från Leader Gästrikebygden 2014. En översyn av stiftelsens stadgar beställdes av Ahlford 2015. Ett Leader-projekt med fokus på utveckling av Forsbacka bruk som besöksmål inleddes 2021 och pågår fram till december 2022.

Månadsrapport till nämnd september 2022 omfattar resultatet per september månad och årsprognos för Kultur- och fritidsnämnden.

Kultur- och Fritidsnämnden har tagit emot Kommunstyrelsens förslag om ny Riktlinje för intern styrning och kontroll för nämnder och bolag. Den ersätter det tidigare dokumentet ” Intern kontroll av ekonomi och verksamhet- Reglemente” antaget av kommunfullmäktige 1999-05-31.

Kultur- och Fritidsnämnden ser positivt på den nya riktlinjen för intern styrning och kontroll. Intern styrning och kontroll är en viktig del av nämndens systematiska kvalitetsarbete, då den intern styrningen och kontrollen är centrala delar av verksamhets - och ekonomistyrningen och omfattar alla system, processer och rutiner.

I den nya riktlinjen kommer kontrollområdena att öka till fem områden från tidigare två områden (Riskanalys och Kontrollaktiviteter). De nya områdena är Styrning- och kontrollmiljö, Riskanalys, Kontrollaktiviteter, Information och kommunikation samt Uppföljning och utvärdering.

Bibliotek är en samhällsviktig verksamhet. Vilket arbete behöver bedrivas för att säkerställa bibliotekens funktionalitet även under extraordinära händelser?

Livsmiljö Gävle fick 2022 ett politiskt uppdrag att utreda och föreslå hållbara drift- och samverkansformer för idrotts- och motionsanläggningar i Gävle kommun. Slutrapporten föredrogs vid Kultur- & fritidsnämdens sammanträde 2022-09-27.
 

Utredningen, som genomförts i samarbete med Public Partner, rekommenderar ett antal principer för hur driften av Gävle kommuns idrotts- och

motionsanläggningar kan skötas utifrån kommunens mål för jämställd och jämlik idrott, samt i linje med Kultur- & fritidsnämndens politiskt antagna mål och uppdrag.

En viktig slutsats i rapporten är att det är viktigt att särskilja möjligheter till drift av kommunala anläggningar från andra möjliga samverksansformer mellan föreningsliv och kommun.

Gävle kommun fördelar ateljéstöd till yrkesverksamma bild- och formkonstnärer. Reglerna för ateljéstöd har varit oförändrade sedan de fastställdes 1997/1998. Kulturavdelningen har med hjälp av konsultföretaget Public Partner gjort en översyn av ateljéstödet som resulterat i en rapport. Under utredningen har ca 15 intervjuer med tjänstepersoner och yrkesverksamma konstnärer genomförts samt genomgång av andra kommuners utformning och nivåer av ateljéstöd.

Rapporten visar att ateljéstödet är viktigt att värna och att ateljéstödets konstruktion överlag fungerar bra, men kan utvecklas. Stadens ateljéföreningar har beretts möjlighet att inkomma med synpunkter på de förslag till utveckling som Kulturavdelningen lämnar med utgångspunkt i rapporten. Förslagen syftar till att:

• säkerställa att stödet har så stor effekt som möjligt för att skapa goda förutsättningar för yrkesverksamma bild- och formkonstnärer i Gävle
• säkerställa att hanteringen av stödet är effektiv och rättssäker
• bidra till förverkligandet av Gävle kommuns Kulturpolitiska program

Rapporten föreslår en höjning av egeninsatsen/kostnaden för konstnärerna medan representanter för konstnärsföreningarna i motsats till detta föreslagit en höjning eller borttagning av taket för stödet. Kulturavdelningen förordar att nivå och beräkningsmodell för stödet för hyrd ateljé lämnas oförändrad eftersom omvärldsbevakningen visar att Gävle kommuns ateljéstöd ligger i god nivå jämfört med andra kommuners stöd.

Förslag till förändringar och utveckling:

1. Definiera syftet med ateljéstöd tydligare.

”Ateljéstöd är ett stöd till yrkesverksamma bild- och formkonstnärer för hyra av konstnärsateljéer. Syftet med ateljéstödet är att förbättra villkoren för yrkesverksamma konstnärer och genom detta bidra till att bibehålla och utveckla ett levande och hållbart kulturliv samt stärka Gävle kommuns kulturidentitet.”

2. Stärk marknadsföring och kommunikation.

3. Utveckla ansökningsförfarandet genom e-tjänst.
4. Ta bort kravet på anslutning till ateljéförening.
5. Inrätta starkare extern representation i referensgruppen.

6. Fasa ut möjligheten till stöd för ateljé i eller i anslutning till bostaden.
7. Anpassa till att följa kalender- och budgetår och justera vid behov ansökningstider.
8. Utveckla kriterier för behörighet och prioritering.

Grundkriterier för behörighet

• Verksamhet i Gävle kommun
• Kontrakt för förhyrd ateljé
• Utbildning (högskoleutbildning eller annan eftergymnasial utbildning, inom bild-och formområdet)
• Aktiv yrkesverksamhet

Aktiv yrkesverksamhet definieras som omfattande och aktiv yrkesverksamhet under de senaste tre åren genom utställningar, offentliga konstuppdrag och/eller andra utåtriktade konstnärliga projekt. Utställningar och liknande vara genomförda i professionella sammanhang där urvalet gjorts av sakkunniga inom bild- och formområdet.

Prioriteringskriterier

• Graden av yrkesverksamhet; den konstnär som bedöms mest yrkesverksam under de senaste tre åren prioriteras före den som uppvisar mindre verksamhet.
• Nyutexaminerade (de senaste tre åren) prioriteras före de som kan anses vara etablerade konstnärer och genom sin yrkesverksamhet bör ha förutsättningar att bära sina egna kostnader.

Övergångsregler

• Årets sökande som beviljas stöd beviljas för ett år och tre månader i stället för tre år.
• Förlängning med tre månader av redan beviljade treårsperioder av stöd för hyrd ateljé.

Stöd till ateljé i anslutning till bostaden upphör efterhand som redan beviljad stödperiod upphör.

Bakgrund till föreslagna förändringar och utveckling:

1. Definiera syftet med ateljéstöd tydligare.
   Rapporten visar att det bland de intervjuade finns skiftande uppfattningar om syftet med ateljéstödet. Det finns ett värde i att tydliggöra syftet.

2. Stärk marknadsföring och kommunikation.
   Genom stärkt marknadsföring ökar intresset och därmed stärks urvalet. Därutöver stärks Gävle kommuns identitet som konstkommun.

3. Utveckla ansökningsförfarandet genom e-tjänst.
   Genom att ta fram en e-tjänst för ansökan förenklas såväl ansökning som handläggning. Det är naturligt att ta fram en e-tjänst i samband med att stödet utvecklas.
4. Ta bort kravet på anslutning till ateljéförening.

Genom att ta bort kravet på att konstnären är ansluten till en konstnärsförening så äger kommunen hela processen med utbetalning direkt till konstnären. Detta minskar även administrationen för föreningen som idag förmedlar utbetalningarna.

5. Inrätta starkare extern representation i referensgruppen.
   Idag består referensgruppen, vars funktion är beredande/rådgivande vid bedömning av ansökningar om ateljéstöd, framför allt av lokala aktörer. En komplettering med mer representation utifrån ger ytterligare trovärdighet till processen och minskar risken för att obekväma situationer kan uppstå.
6. Fasa ut möjligheten till stöd för ateljé i eller i anslutning till bostaden.
   Rapporten visar att stöd för ateljéutrymme i bostaden blir en dubbel ekonomisk förmån förutsatt att skattemässiga avdrag görs för bostaden. Det kan även leda till att kommunen bidrar till värdeökning på en viss fastighet. Resurserna ger bäst effekt och uppfyller syftet med stödet bäst om de prioriteras till dem som behöver förhyra ateljé för att kunna utöva sitt konstnärskap. Stöd till ateljé i bostaden gör det även svårt för kommunen att upprätthålla sin kontrollfunktion för skattemedel eftersom det innebär att hem måste kontrolleras under vissa omständigheter.
7. Anpassa till att följa kalender- och budgetår och justera vid behov ansökningstider.

I dagsläget följer inte utbetalning och beviljad period kalenderåret. Rapporten visar att det blir tydligare för både sökande och kommunen att hanteringen av ateljéstöd följer kalender- och budgetår.

8. Utveckla kriterier för behörighet och prioritering.
   Dagens kriterier är relevanta men utvecklingen till grundkriterier för behörighet och prioriteringskriterier gör att kommunen med stöd att referensgruppen kan göra en mer samlad bedömning. Det blir också tydligare vad det är som fordras för att vara grundbehörig att söka ateljéstöd. Prioriteringskriterierna skapar trygghet i situationer där kommunen måste prioritera mellan inkomna ansökningar i förhållande till budgetmedel, samt visar vad kommunen anser mest angeläget.

Övergångsregler

Eftersom möjligheten att erhålla ateljéstöd kan påverka enskilda personers ekonomiska förutsättningar samt för att komma i fas med förändringar och med utbetalningar som följer kalender- och budgetåret, ger övergångsreglerna utrymme för anpassningar.