Möte 2024-12-12

Detaljplaner hittar du här: Detaljplaner – Gävle kommun

Anders Ekman (C) informerar att Esköhamn, Durovägen, Borgarskolan och Nynässkolan är ute på granskning. 

Föregående protokoll hittar du här: Möte 2024-11-07 | MeetingPlus [sv]

Biståndshandläggarna Felicia Hansson och Fredrik Englund från utredningsenhet Myndighet SoL (Socialtjänstlagen), utreder rätten till bistånd för personer över 18 år som inte omfattas av LSS eller tillhör målgruppen för handläggning inom socialpsykiatrin.

De insatser man utreder och fattar beslut om:

- Trygghetslarm, kan även användas om brukaren behöver komma upp ur sängen eller för hjälp med toalettbesök.

- Hjälp i hemmet – stöd i bostaden med omvårdnad och service av hemtjänst, avlösning i hemmet.

- Avlösningsvistelse, växelvis vistelse mellan Hemlingborg och hemmet.

- Dagverksamhet – två inriktningar, för personer med minnessvikt (behöver inte ha en diagnos) och social inriktning.

- Förenklad handläggning – vissa hemtjänstinsatser; städ, tvätt, servicevårdinsatser, tryggheslarm och avlösning i hemmet 12 timmar i månaden (ingen behovsbedömning, kund behöver uppfylla vissa kriterier).

- Vård- och omsorgsboende

- Korttidsboende – Beslut fattas av enhetschef.

Alla insatser är frivilliga och kan endast ansökas av den enskilde eller utsedd ställföreträdare och kontakt tas med biståndshandläggare som tar emot en anmälan om behov av hjälp. Utredning startas om kund vill ansöka. Motiverande arbete kan behövas om det finns ett uppenbart hjälpbehov som den enskilde inte själv har insikt i. Vid orosanmälningar tar biståndshandläggaren kontakt med rätt myndighet så att den enskilde kan kontaktas från rätt instans.

Biståndshandläggaren visar en lista i sin dator vilka utförare som finns i området där man bor. Man ger inga tips om utförare men informerar att om man inte är nöjd så har man rätt att byta och det finns ingen begränsning på hur ofta man får byta.

Bytet går snabbt i Gävle kommun och man har ingen skyldighet att ange varför man vill byta utförare. Privata utförare kan säga ifrån om de inte har möjlighet att ta emot fler kunder och pausas tillfälligt i listan. Det händer ofta att kunden inte vill välja, då görs ett val i turordningslistan som går rullande på det område man bor i. Upplevelsen enligt biståndshandläggarna är att kunder inte byter utförare så ofta, vilket kan bero på att man har etablerat en kontakt med personalen som man känner sig nöjd med.

Statistik byte av utförare:

- 2 261 personer 65 år och äldre hade hemtjänst 2023 i Gävle kommun:

-  Cirka 6 procent (138 personer) av samtliga hemtjänstkunder
65 år och äldre bytte utförare minst en gång under 2023

- 7 personer har bytt utförare 2 gånger,
d.v.s. de har haft totalt 3 utförare under 2023

Kontorschef Heléne Polmé ger uppdaterad information om fast omsorgskontakt.

Hemtjänsten egen regi

- Utifrån socialtjänstlagen ska alla som har insatsen hemtjänst erbjudas fast omsorgskontakt, om det inte anses vara uppenbart obehövligt.

- Målet är att omsorgskontakten ska tillgodose den enskildes behov av trygghet, kontinuitet, individanpassning och samordning.

- För att arbeta som fast omsorgskontakt ska man vara undersköterska.

- Det finns även möjlighet att utse vice omsorgskontakt.

Nuläge

- 67% av medarbetarna i hemtjänsten är undersköterskor.

- Variationer mellan enheter 30%-85% gällande undersköterskor.

- Områdena redovisar att kunder har mellan 96–100% fast omsorgskontakt.

- För att efterleva lagstiftningen så har undersköterskor ca 5 kunder vardera som de är fast omsorgskontakt till.

Hemtjänstindex

-  Genomsnittsresultatet i riket är i år 65,5. Gävle redovisar ett resultat på 68,5.       

De fyra kategorierna är

- Information, exempelvis kontaktinformation, information om utförare, hur du söker bistånd

- Biståndshandläggning, biståndsprocessen till beslut

- Utförande, exempelvis personalens bemötande, integritet, att hemtjänst kommer i tid, trygghet kontinuitet

- Stöd och utveckling, exempelvis digitaliseringsutveckling, samverkan, kvalitetsregister

Gävles placering i kategorierna är i år

- Information 53

- Biståndshandläggning 52

- Utförande 128

- Stöd och utveckling 234

För Gävle innebär det plats 105 av totalt 290 kommuner.

Therese Christiansson och Helen Hedman från demensteamet informerar deras pågående arbete

- utbildningar i demens, bemötande och BPSD (beteendemässiga och psykiska symtom vid demenssjukdom)

- handledning i individärenden

- rådgivning/vägledning internt

- implementering av BPSD-registrets arbetsmetod

- arbete med aktiviteter för en meningsfull vardag

- stöd till anhöriga

- omvärlds bevakar inom demensområdet

- aktualiserar utvecklingsområden

- samverkar med Anhörigcenter i individärenden och föreläsningar

- samverkar med Minnesmottagningen i projekt och individärenden

- nätverk för Taktilmassörer och BPSD-administratörer

Efter en fastställd demensdiagnos sker en uppföljning på minnesmottagningen efter ca 8 till 12 månader där information ges om demensteamet vilka i sin tur kan hjälpa till med att få kontakt med anhörigcentrum.

I Anhörigcentrum kan man arbeta med hela familjen, i grupper med par och det finns även en anhöriggrupp för yngre personer med demens. Ibland har läkaren från minnesmottagningen varit med på länk och svarat på frågor.

Dialogerna med läkaren från minnesmottagningen har varit mycket lärorika och kommunikationen har även ökat mycket i arbetsgrupperna.

BPSD-projektets mål och syfte

- Att i samverkan mellan region och kommun ha ett kontinuerligt arbetssätt för att minska lidandet av BPSD och därmed höja livskvaliteten och kvalitetssäkra vård och omsorg för personer med kognitiv sjukdom.

- Hitta ett kontinuerligt personcentrerat arbetssätt och därmed minska användandet av olämpliga läkemedel med hjälp av regelbundna BPSD-registreringar och multiprofessionellt teamarbete.

Kunder som flyttar in på vård- och omsorgsboende med demensinriktning får en genomförandeplan inom 14 dagar. Sedan görs en BPSD-utredning för att se vilka behov som föreligger.

 

 

Regionråd och hälso- och sjukvårdsnämndens ordförande Jennie Forsblom (KD) informerar om ny organisation för offentligdrivna hälsocentraler.

Syftet är att primärvården ska få mer fokus, kortare beslutsvägar, tydligare ledarskap, mer makt till verksamheterna samt att hälsocentralen får behålla eget överskott.

Konsultuppdrag - Sironrapport, slutsats

- Hög ersättning till hälsovalet jämfört med andra regioner

- Samma ersättning alla hälsocentraler

- Samma uppdrag - Privata/Offentliga

- Samma patienter - Privata/Offentliga

- Samma kvalité - Privata/Offentliga

- Underskott Offentliga HC:

Oberoende av storlek

Oberoende hyrpersonal

Oberoende vart i länet

Orsakerna till underskott har varit svåra att identifiera.

Vad ingår?

- BVC (barnavårdscentral)

- Hälsocentralernas uppdrag

- Gör vi mer i regionen än de privata?

- Styrgrupp arbetar med avgränsningar nu.

 Vad händer?

- Beslut i Regionfullmäktige

- Startar själva bolaget

- Samverkan/dialoger

- Riskanalyser

- Gränsdragningar

- Styrdokument

- Avtal

- Styrelse

- Verksamhetsövergång

Enligt Sironarapporten är förslaget att sälja ut alla hälsocentraler som en enkel väg att komma ur den röda ekonomin. Man såg ganska snart att man inte vill ha 100 procent privata aktörer i vårdvalet och inga kommuner i landet har allt i privat regi. Samverkan med Välfärd och hälsocentralerna kommer inte påverkas av bolagiseringen.

 

Avgiftshandläggarna Carina Nilsson, Elisabeth Skog, Iréne Enström och Maria Vilhelmsson informerar om beräkningar av omvårdnadsavgiften.

Avgiftshandläggare ansvarar enligt socialtjänstlagen (SoL) för att beräkna och besluta om avgifter för olika typer av insatsbeslut som fattas av biståndshandläggare och som ingår i maxtaxan (bl. a omvårdnad, trygghetslarm och hemsjukvård).

Uppdraget innebär att på olika sätt inhämta information och underlag, bedöma utrymme, utreda och beräkna avgifter samt fatta beslut om avgiftens storlek utifrån gällande lagstiftning, riktlinjer och regelverk för att varje kund ska få rätt avgift. Avgiftshandläggaren gör en individuell bedömning av varje kunds situation för att säkerställa att avgifterna är skäliga och i enlighet med gällande regler och lagar. Det innebär också att beakta kundens betalningsförmåga.

I de fall kund inte inkommer med uppgift om inkomst och bostadskostnad (inkomstförfrågan) eller valt att inte lämna några uppgifter så gäller maxtaxan. I det fallet görs ingen beräkning av kundens betalningsförmåga.

Efter att ha samlat in och bedömt relevant information, fattar avgiftshandläggaren beslut om vilka avgifter som ska tas ut.
Dessa beslut dokumenteras och avgiftsbeslut skickas till kunden
eller den som kunden gett sitt samtycke till.

Avgiften för hemtjänst, hemsjukvård, trygghetslarm, omvårdnadsavgift vid korttids- eller vård- och omsorgsboende får per månad uppgå till högst en tolftedel av 0,5392 gånger prisbasbeloppet. För år 2024 motsvarar det 2 575 kr per månad. Beloppet är indexreglerat och förändras varje år.

- Omvårdnad/service är 456 kr/timme

- Omvårdnadsavgift hemtjänst, vård- och omsorgsboende och
avlösning-/korttidsvistelse - max 2 575 kr/månad

- Trygghetslarm 287 kr/månad

- Installationsavgift trygghetslarm 456 kr - engångskostnad

- Hemsjukvård 456 kr/månad

Det lagstadgade minimibelopp som gäller för ensamstående ska, om inte annat följer av 8 kap. 7 § SoL (Socialtjänstlagen), alltid utgöra per månad, lägst en tolftedel av 1,4789 gånger prisbasbeloppet. För år 2024 motsvarar det 7 062 kronor per månad.

Minimibeloppet för var och en av sammanlevande makar och sambor ska utgöra lägst en tolftedel av 1,2066 gånger prisbasbeloppet.
För år 2024 motsvarar det 5 762 kronor per månad.

För kunder som är yngre än 61 år ökas beloppet med 10 procent.
För år 2024 motsvarar det 7 768 kr för ensamstående och
6 338 kr per månad för sammanlevande makar och sambor.

Minimibeloppet är ett lagstadgat belopp som fastställs årligen med utgångspunkt från prisbasbeloppet. Det utgår från Konsumentverkets beräkningar av skäliga levnadskostnader för personliga behov.
Det ska täcka normalkostnaderna för livsmedel, kläder, skor, fritid, hygien, dagstidning, telefon, hemförsäkring, öppen hälso- och sjukvård, tandvård, hushållsel, förbrukningsvaror, resor, möbler, husgeråd och läkemedel mm.

Vid särskilda omständigheter kan det vara aktuellt att höja eller sänka
minimibeloppet för den enskilde (8 kap 8 § SoL). Detta gäller i det fall den enskilde på grund av särskilda omständigheter har behov av ytterligare medel. Behoven ska vara av varaktig karaktär och avse ett inte oväsentligt högre belopp. Detta sker då genom en individuell prövning (t ex god man, dubbelt boende).

Förbehållsbeloppet (minimibelopp + bostadskostnad) dras från den sammanlagda inkomsten efter skatt och det som återstår kallas avgiftsutrymme. Det är avgiftsutrymmet som avgör vilken avgift kund får betala för de insatser den är beviljad (hemtjänstinsatser, trygghetslarm, hemsjukvård, omvårdnadsavgift vid vård- och omsorgsboende).
Beroende på hur stort avgiftsutrymmet är kan avgiften minskas. Finns inget avgiftsutrymme tas ingen avgift ut.

 

Ann-Charlotte Jansson presenterar årets resultat av uppföljning av handlingsplanen för Äldrevänlig kommun.

Sektorerna i Gävle kommun och bolag som ansvarat för de olika aktiviteterna har utifrån varje aktivitet beskrivit vad de gjort, om de inte arbetat med aktiviteten och anledningen till det samt vilka planer som finns framåt. Resultaten redovisas i bifogad bilaga ”Uppföljning av handlingsplanen för äldrevänlig kommun” s. 3-19.

Här beskrivs vilka arbeten bedrivs på ett sätt som kommer att leda till full avsedd måluppfyllelse:

- Utforma uppdragsbeskrivning för att rekrytera en strateg på social hållbarhet med särskilt ansvar för äldrefrågor samt uppföljning av aktiviteterna i handlingsplanen.

- Bibehålla befintlig modell för trygghetsboende samt utveckla attraktiva boendelösningar för äldre.

- Att säkerställa kvarboende i stadsdelen genom möjlighet till tillgänglighetsanpassade bostäder i alla stadsdelar.

- Att i dialog med Region Gävleborg vidareutveckla arbetet för att underlätta biljettinköp och planering av busslinjernas sträckning, samt anpassning och placering av busshållplatser.

- Utreda möjligheten till att förlänga tiden för subventionerade resor samt erbjuda dessa alla veckans dagar.

- Inventera lösningar som förenklar för invånarna att kunna parkera och betala parkering på ett enkelt sätt.

- Säkerställa äldres medverkan i arbetet med att ta fram trygghetsplaner för Gävles stadsdelar.

- Utöka antalet bänkar i de olika stadsdelarna. Involvera seniorer vad gäller placering av dessa.

- Utreda behov och möjlighet till utökat antal separerade gång- och cykelbanor, samt lösningar för att cykelbanor inte ska korsa busshållplatser.

- Göra översyn och vid behov åtgärda trottoarkanter utifrån tillgänglighetsperspektivet och fortsätter att förbättra snöröjning och sandning.

- Utforma en uppdragsbeskrivning, rekrytera och anställa en stödfunktion för seniorer -”äldrelots”.

- I samverkan med studieförbund och andra samarbetspartners erbjuda utbildning för att öka kunskapen i att använda digital teknik och service.

- Fortsatta medborgardialoger riktat mot äldre i enlighet med WHO:s nätverks riktlinjer.

- Inventera möjligheten till en lokal där flera seniorföreningar gemensamt kan bedriva verksamhet.

- Stärka och utveckla arbetet inom verksamheten Volontär i Gävle.

- Utöka samverkan med föreningar, organisationer och näringsliv. Skapa mötesplatser och sprida information om aktiviteter för seniorer i stadsdelarna. Bland annat enligt modellen Senior i Sätra/Senior i Bomhus.

- Bibehålla de två träffpunkter för seniorer som finns centralt i Gävle, Brunnsgatan 59 och Kaplansgatan 10.

- Bibehålla Träffpunkten Moränen som finns för äldre med någon form av funktionsnedsättning.

- Nyttja Hemlingborg som ett samverkanshus där äldres kapacitet tillvaratas och där möten mellan generationer möjliggörs.

- Möjliggöra studiecirklar för att hantera den livsförändring som övergången från arbetsliv till pensionering innebär.

- Kultur för äldre – samarbetet mellan Livsmiljö och Välfärd fortsätter.

- Hitta former att nå seniorer som inte är digitala.

- Höja kompetens hos medarbetare inom äldreomsorgen genom utbildningsinsatser.

- Undersöka möjligheten till utökning av Fixarteamets verksamhet.

Nedan enkät anmäldes, men på grund av tidsbrist, framflyttas föredragning till KPR mötet den 13 februari 2025 .

Resultat av enkätundersökningen som besvarats av 675 seniorer under hösten 2024

Enkätensvaren visade bland annat att procentuellt sett kan man inte se några skillnader mellan män och kvinnor hur de skattar sin hälsa. Något fler kvinnor bedömer sitt hälsotillstånd som MYCKET gott (30% mot 25%). Annars är det procentuellt precis lika Ganska gott 47%, Någorlunda 19% och Ganska dåligt 4% både bland kvinnor och män. Endast en person bedömer sitt hälsotillstånd som mycket dåligt.

96% av de svarande använder internet och de flesta fritextsvar tyder på att seniorerna har missuppfattat frågan.  

Under frågan om Gävle är en bra kommun att leva, bo och åldras så anser 68% att påståendet stämmer helt eller delvis (82% 2020). 16% anser helt eller delvis att påståendet inte stämmer (9% 2020). 16% vet inte eller har ingen åsikt i frågan.

Över 65 fritextsvar som handlar om bussar och 65+-kortet så finns en önskan om att kunna nyttja kortet även kvällstid och på helger. Finns även svårigheter med att använda appar och tillgängligheten på bussen är besvärlig när man kommer med rullator.

Även en hel del som handlar om oro inför den dag man behöver äldreomsorg.
På frågan om man har möjlighet att träffa de människor jag vill och delta i aktiviteter när jag önskar så är svaret NEJ och många har svarat på grund av nedsatt rörelseförmåga.

Ett par svar handlar om svårigheten att hitta nya vänner i Gävle och några handlar om svårigheten att parkera, och tiderna då fria resor gäller på bussen.

”Inflyttad från Rättvik för 6 år sedan. Upplever att det är svårt att få nya bekanta och vänner och det är inte lätt att alltid gå ensam till aktiviteter.”

Förslag för en mer äldrevänlig kommun

”Kommunen bör kalla till informationsträffar regelbundet kring olika frågor”. 

”Fortsatt verksamhet på Träffpunkterna. Vi är jättemånga som skulle bli ensamma om vi inte fick gå dit”.

”Jag själv måste få bestämma när jag behöver/ vill flytta till ett äldreboende. Ingen Biståndshandläggare skall neka till detta”.

 ”Rekommenderar minst någon sittplats för tillfällig vila med bensträckare på offentliga platser och gärna i stadens butiker”.

”Nej… är mycket nöjd med livet och det utbud som Gävle har”.

På vilket sätt får du veta vilka aktiviteter som går att ta del av?

Många av fritextsvaren visar att en stor del av de svarande är digitala, och om inte, så verkar det fungera ganska bra med informationskanaler via media och via föreningar.

Det framförs i rådet att det är svårt med på- och avstigning vid den tillfälliga busshållplatsen vid centralstationen.

Anders Ekman (C) tar med sig frågan om tillfälliga hållplatser till tjänsteperson på Livsmiljö för eventuell information i kommande rådsmöte om hållplatsernas placeringar under flera ombyggnationer i stan. 

Eva Älander (S) informerar att i SPF Seniorernas årliga ”Hemtjänstindex” placerade sig Gävle kommun i år på plats 105 i den sammanvägda rankningen, vilket är 43 placeringar sämre än 2023.

Nuläget i verksamheten är att det finns 47 tomma lägenheter på vård- och omsorgsboenden och 25 tillgängliga (241130). Två avdelningar på Furugården i Valbo är stängda p.g.a. upprustning.

Prognos för det ekonomiska resultatet 2024: -17 miljoner som främst är kopplat till bemanning, vikarier/förstärkningar och hyrsköterskor.

Ärenden från nämnden 23/11 (i urval)

- Ekonomisk månadsrapport för Omvårdnadsnämnden

- Åtgärder utifrån budget

- Digitaliseringsstrategi för Välfärd Gävle

- Informationsärende: Resultat från Socialstyrelsens nationella brukarundersökning 2024        

Ärenden från nämnden 12/12 (i urval)

- Ekonomisk månadsrapport för Omvårdnadsnämnden

- Internbudget för Omvårdnadsnämnden 2025

- Verksamhetsplan för Omvårdnadsnämnden 2025

- Ersättningsnivå och förfrågningsunderlag för de externa LOV-företagen inom hemtjänsten för 2025

- Fördelning av föreningsstöd till föreningar med aktiviteter som gynnar nämndens målgrupper inför 2025

 Nästa möte är torsdag den 27/2, klockan 8.30-17.00 (Magasinsplan 19).

Övriga datum för Omvårdnadsnämndens sammanträden år 2025:

27/3, 30/4, 28/5, 25/9, 23/10, 27/11, 11/12.

Eva Älander (S) påminde om att svara på hur volontärverksamheten kan utvecklas gällande skrivelsen som beredningen har lämnat.

Kommunala Pensionärsrådet fastställer sammanträdesdatum för år 2025 enligt nedan.

13 feb, 24 april, 12 juni, 11 sep, 23 okt, 11 dec

Det framförs till rådet att Lena Isokivelä från Gavlegårdarna önskar få in synpunkter om vilket behov man vill möta på Tallåsvägen. Dessa kan skickas in via nämnsekreterare marit.stromgren@gavle.se eller till lena.isokivela@gavlegardarna.se.

Ordföranden tackar för detta möte och hälsar er välkomna den 13 februari, Förvaltningshuset i lokalen Amsterdam.