Möte 2026-04-16

Länk till föregående protokoll: Möte 2026-02-19 | MeetingPlus [sv]

Medicinskt ansvariga från Välfärd Yvonne Bergman (sjuksköterska), Johanna Storing (fysioterapeut) och Linnéa Skytt (dietist) redovisar resultatet av patientsäkerhetsberättelsen 2025.

Patientsäkerhetsberättelsen för år 2025 har upprättats av medicinskt ansvarig sjuksköterska Yvonne Bergman (MAS), medicinskt ansvarig för rehabilitering Johanna Storing (MAR) och nutritionsansvarig dietist Linnéa Skytt (NAD) i samverkan med verksamhetsansvariga och sakkunniga. Berättelsen ska hållas tillgänglig för den som önskar ta del av den.

Arbetet har bedrivits systematiskt med riskanalyser, avvikelsehantering och egenkontroller. Återinförandet av kvalitetsregistret Senior alert har påbörjats och bedöms skapa bättre förutsättningar för ett mer strukturerat och kunskapsbaserat vårdpreventivt arbete inom områdena fall, trycksår, undernäring och munhälsa. Arbetet befinner sig dock fortfarande i en uppstartsfas.

Nutrition har varit ett prioriterat utvecklingsområde under året. Insatser har genomförts i form av nattfastemätningar, journalgranskningar och utbildningar. Resultaten från nattfastemätningarna visar följande:

• 88?% av berörda personer hade en nattfasta på högst 11 timmar.
• Detta utgör det bästa resultatet hittills, men målet om 100?% uppnåddes inte.

Journalgranskningar visar att åtgärder generellt följs upp när risk för undernäring identifieras, men att det finns förbättringspotential när det gäller hur ofta riskbedömningar genomförs. Samtliga sjuksköterskor kunde inte delta i den planerade nutritionsutbildningen på grund av personalbrist, vilket begränsade möjligheterna till kompetensutveckling inom området.

Inventering av medicintekniska produkter visar att arbetet för ökad kvalitet och säkerhet har fortsatt under året. Samtidigt kvarstår behov av ytterligare åtgärder för att säkerställa full spårbarhet och regelbunden service. Implementeringen av nationella vårdförlopp och länsgemensamma rutiner pågår, bland annat avseende rehabiliteringsmodellen och utredning av kognitiv svikt vid misstänkt demenssjukdom. Detta bidrar till en mer likvärdig och sammanhållen vård. En egenkontrollplan för hälso- och sjukvården har också tagits fram i syfte att stärka uppföljningen av verksamheten.

Delegeringsprocessen har under året kvalitetssäkrats och bedöms från och med 2026 bidra till ökad patientsäkerhet och en tydligare ansvarsfördelning. Arbetet med avvikelsehantering har fortsatt att utvecklas och utgör ett prioriterat område för lärande och förbättring. Under året har avvikelser inkommit från andra vårdgivare inom följande områden:

• Läkemedelshantering: 5
• Vårdinformationsöverföring: 3
• Patientadministration: 3
• Vårdplan: 2
• Behandling: 2
• Personuppgiftshantering: 2
• Utebliven vård och omsorg: 2

Inom den palliativa vården har förbättringar genomförts genom tydligare rutiner, ökad samverkan samt införandet av ett digitalt telefonisystem (MICC) under våren 2025. Dessa åtgärder har minskat allvarliga tillgänglighetsbrister och stärkt patientsäkerheten. Enligt Socialstyrelsens statistik har Gävle kommun färre fallskador med inskrivning i slutenvård än riket i genomsnitt, både i ordinärt boende och i särskilda boenden för personer 65 år och äldre.

Under 2025 har flera Lex Maria-anmälningar gjorts avseende risk för allvarlig vårdskada. Dessa har bland annat avsett hantering av ordinerad nackkrage samt bristande följsamhet till läkarordinationer i två fall.

Inför 2026 anges mål och strategier som bland annat omfattar att mer än 90?% av riskbedömningar och åtgärder inom vårdprevention ska genomföras, att nattfastan ska understiga vårdpreventionsmålet hos över 90?% av berörda, att hantering av medicintekniska produkter ska uppfylla gällande lagkrav samt att nationella målvärden inom palliativ vård ska uppnås. Vidare ska fördjupade analyser av läkemedelsavvikelser genomföras. Strategierna betonar ökad patientdelaktighet, personcentrerad vård, fortsatt samverkan inom Nära vård samt utvecklingen av en lärande organisation.

Samtidigt identifieras kompetensförsörjningen av sjuksköterskor som en betydande utmaning. Bristen påverkar möjligheterna till kompetensutveckling, kontinuitet och följsamhet till rutiner och kan på sikt innebära risker för patientsäkerheten.

Valsamordnare Karl Nässén informerar om valet 2026.

Att rösta är en grundlagsskyddad rättighet i Sverige och valen ska vara fria, hemliga och direkta. Flera myndigheter ansvarar för att valen genomförs korrekt. Kommunen har ett stort ansvar för bland annat vallokaler, röstmottagning, rösträkning och information till väljarna. I valet 2026 hålls tre val samma dag: riksdags-, kommun- och regionval.

Kommunen ger praktiskt stöd genom att ordna vallokaler och röstningslokaler samt sprida valinformation på bibliotek och andra offentliga platser. Kommunen hanterar även frågor om tillgänglighet, parkering och trafik. Samtidigt behövs hjälp med att sprida information om valet och att rekrytera fler röstmottagare för att säkerställa ett rättssäkert och tillgängligt val.

Väljarna kan rösta antingen genom förtidsröstning eller i vallokal på valdagen. Förtidsröstningen startar den 26 augusti och kan göras var som helst i Sverige. I centrala Gävle kan man förtidsrösta på Agnes kulturhus, i Förvaltningshuset, på Silvanum och på Gävle sjukhus. I de större stadsdelarna finns förtidsröstning i Andreassalen i Andersberg, i Bomhus centrum, på Stora Sätraskolan samt i Furugården i Valbo. I övriga stadsdelar och ytterområden finns förtidsröstningslokaler på Forsbacka bibliotek, Hedesunda bibliotek, Milboskolan i Hille och Bergby centralskola.

Vid förtidsröstning används väljarförteckning, ingen ångerröstning är möjlig och väljaren måste kunna legitimera sig. Röstkort är inget krav för att få rösta. Förtidsröstningen har moderniserats genom digitalisering. Identifiering sker digitalt via Bank-ID och QR-kod eller genom manuell kod, och väljaren kopplas digitalt till sitt kuvert i den digitala väljarförteckningen. (Kommer till Kivra för de som använder den tjänsten). Samtidigt är pappersrösten fortsatt grunden i systemet. Digitaliseringen möjliggör maskinell sortering av röster, vilket innebär att cirka 20?000 röster per timme kan sorteras jämfört med omkring 200 per timme vid manuell hantering. Detta bidrar till ett mer effektivt och säkert valgenomförande.

På valdagen röstar man i sin egen vallokal, där endast väljare folkbokförda i valdistriktet får rösta.

För väljare som inte kan ta sig till en lokal finns möjlighet till budröstning. Budet kan exempelvis vara make, maka, sambo, nära släkting, någon som ger vård eller regelbundet hjälper till med personliga angelägenheter samt i vissa fall lantbrevbärare eller personal inom kriminalvården. Nytt är att röstmottagare alltid ska närvara om en väljare tar hjälp av en medföljande person för att göra i ordning sin röst.

Det finns också möjlighet till ambulerande röstmottagning för personer som på grund av funktionsnedsättning inte kan ta sig till en röstningslokal. En särskild röstmottagare kommer då till väljaren och hjälper till med röstningen på plats.

I Gävle kommun finns cirka 82?000 röstberättigade per val, vilket innebär omkring 246?000 röster totalt vid ett valdeltagande på 100 procent. Erfarenhetsmässigt är cirka 50 procent av rösterna förtidsröster. Kommunen ansvarar för 12 förtidsröstningslokaler och 53 vallokaler fördelade på olika valdistrikt. Totalt krävs omkring 500 röstmottagare för att genomföra valet, varav cirka 420 tjänstgör på valdagen och omkring 80 under förtidsröstningen och den ambulerande röstningen. I kommunen hanteras cirka 6,7 miljoner valsedlar.

Digitaliseringsstrateg Jörgen Lindberg ger uppdaterad information om arbetet med välfärdstekniken.

Digitalisering innebär verksamhetsutveckling med stöd av digital teknik, där målet är att förbättra kvalitet, effektivitet och nytta i verksamheten. Det handlar inte enbart om att göra något digitalt, utan om att använda digitala lösningar för att skapa nya eller förbättrade arbetssätt, exempelvis automatiserade processer och digitala flöden.

Syftet är att öka eller bibehålla trygghet, aktivitet, delaktighet och självständighet för personer som har eller riskerar att få en funktionsnedsättning. Tekniken kan användas av den enskilde, närstående eller personal, och kan ges som bistånd, förskrivas som hjälpmedel eller köpas på konsumentmarknaden. Ett övergripande mål är högre kvalitet och effektivitet i vård och omsorg på samhällsnivå.

Exempel på pågående och planerade digitala lösningar:

• Digitala inköp av dagligvaror
• Digital post
• Mobila trygghetslarm med GPS
• Läkemedelsautomater
• Digitala besök inom hemtjänst och hemsjukvård
• Trygghetssensorer för digital tillsyn och nattlig övervakning
• AI-lösningar inom hemtjänst och hemsjukvård

Läkemedelsautomater har testats i pilotverksamhet med goda resultat. De är personliga, laddas med dospåsar och fungerar upp till 14 dagar. Automaterna påminner om medicinintag och larmar personal vid utebliven dos. Vid tekniska problem kan fjärrstyrning ske utan att personal behöver åka ut. Urval av brukare sker genom en etablerad selekteringsmodell i samverkan mellan HSL och hemtjänsten. Antalet automater planeras att utökas till cirka 100 under 2026.

Trygghetssensorer används främst av nattpatrullen och kan exempelvis upptäcka utebliven rörelse, fall, lång tid på toaletten eller om någon lämnar sängen nattetid. Sensorerna är inte kameror och används endast efter samtycke.

AI inom hemsjukvård kan bland annat bidra till:

• Patientövervakning och tidigare upptäckt av hälsoproblem
• Optimerad schemaläggning av vårdpersonal
• Virtuella assistenter för stöd i dokumentation och påminnelser
• Mer individanpassad vård genom analys av stora datamängder

Länkar till filmsnuttar med välfärdsteknik

Trygghetssensorer boenden inom vård- och omsorg:

Trygghetssensorer på boenden inom vård- och omsorg | Välfärdsteknik | SKR

Digitala besök:

Digitala besök | Välfärdsteknik | SKR

Exempel välfärdsteknik:

Exempel på välfärdsteknik | Välfärdsteknik | SKR

Läkemedelsautomater:

Läkemedelsautomater | Välfärdsteknik | SKR

Mobila trygghetslarm:

https://extra.skr.se/valfardsteknik/exempelpavalfardsteknik/mobilatrygghetslarm.64270.html

Verksamhetschef Helén Polmé informerar om att det pågår diskussioner om att välja personal/kön vid utförandet av hemtjänstinsatser främst vid känsliga situationer som toalettbesök och dusch.

Bakgrunden till det är att det har förekommit flera händelser inom hemtjänsten som lett till att Regeringskansliet fick i uppdrag att utreda möjligheten för brukare att välja kön på personal. Utredningen har fokuserat på balansen mellan brukarens integritet och personalens rättigheter samt risken för diskriminering.

Slutsatsen är det inte tillåtet att införa en generell rätt att välja personalens kön, då detta skulle strida mot diskrimineringslagen. Däremot bedöms det vara rimligt att ta individuell hänsyn till brukarens önskemål i den mån det är möjligt.

Hemtjänsten ska därför, så långt verksamheten tillåter, beakta enskilda önskemål, inklusive önskemål om personalens kön. Detta ska dokumenteras i genomförandeplanen och förutsätter god planering, flexibilitet i verksamheten samt kontinuitet och dialog mellan brukare och utförare.

Från och med 1 mars 2026 införs krav på att utdrag ur belastningsregistret och misstankeregistret ska begäras vid rekrytering av vissa yrkesgrupper inom vård- och omsorgsboende samt hemtjänst.

Biträdande sektorchef Caroline Engberg på Välfärd informerar om den nya organisationen på Välfärd.

Arbetet med den nya organisationen inleddes hösten 2024 genom att en arbetsgrupp fick i uppdrag att ta fram förslag till förändrad struktur. Förslagen överlämnades till sektorchef och beslut fattades i augusti 2025. Den nya organisationen planeras att driftsättas den 1 januari 2026.

Utformningen av organisationen bygger på ett antal övergripande principer. Organisationen ska ta sin utgångspunkt i ett tydligt medborgarperspektiv och samtidigt vara mer resurseffektiv än den nuvarande strukturen. Den ska vara anpassad för att möta kommande krav i samband med en ny socialtjänstlag och samtidigt behålla samt vidareutveckla befintliga processer kopplade till nämnder, fastigheter och lokaler, HR, ekonomi, internkontroll och kvalitetsarbete. En viktig princip är också att organisationen ska ge rimliga förutsättningar för alla chefer, med särskilt fokus på enhetschefernas uppdrag och arbetsvillkor. Mandat, ansvar och strategiskt perspektiv ska tydliggöras för respektive chefsnivå.

Den nya organisationen innebär en mer traditionell struktur där tidigare kontor ersätts av avdelningar. Arbetssättet utformas som en sammanhållen process från förebyggande insatser till beslut och utförande, där myndighetsutövningen placeras integrerat i avdelningarna. Syftet är att skapa kortare avstånd mellan beslut och verksamhetens praktiska genomförande.

För vård och omsorg samt hälso- och sjukvård bygger organisationen på en geografisk indelning, medan arbetet inom respektive avdelning i högre grad inriktas mot en enskild nämnd.

Välfärd Gävle organiseras under tre politiska nämnder: omvårdnadsnämnden, socialnämnden samt arbetsmarknads- och funktionsrättsnämnden. Under sektorchefen finns en stödfunktion för centrala områden såsom HR, ekonomi, kommunikation, kvalitetsledning och verksamhetsutveckling. Därutöver finns en avdelning för utveckling och stöd som ansvarar för exempelvis lokaler och fastigheter, verksamhets- och utvecklingsstöd, planering, analys och uppföljning samt strategiska funktioner inom digitalisering, kunskapsbaserat arbetssätt, brottsförebyggande arbete och trygghetsfrågor.

Den operativa verksamheten är uppdelad i fyra huvudsakliga avdelningar: individ, familj och arbete; funktionsstöd; vård och omsorg; samt hälso- och sjukvård. Inom dessa avdelningar finns tydligt definierade verksamheter med ansvar för olika målgrupper och insatser. Funktionsstödsavdelningen omfattar bland annat utredning enligt LSS och SoL samt verksamheter inom socialpsykiatri, personlig assistans, daglig verksamhet och stöd till barn och unga. Avdelningen för vård och omsorg ansvarar för verksamhet som är geografiskt indelad, medan hälso- och sjukvårdsavdelningen omfattar hemsjukvård, vård- och omsorgsboenden samt hälso- och sjukvårdsinsatser inom olika delar av kommunen.

Sammanfattningsvis syftar den nya organisationen till att skapa ökad tydlighet, bättre samordning och effektivare användning av resurser, samtidigt som kvaliteten i verksamheten stärks och förutsättningarna förbättras för chefer och medarbetare. Organisationen ska vara långsiktigt hållbar och bättre rustad för framtida lagkrav och förändrade behov hos invånarna.

Lena Hörnell, strateg från Välfärd informerar om det pågående arbetet med att ta fram riktlinjer för dokumentation enligt den nya socialtjänstlagen samt arbetet med en kunskapsbaserad socialtjänst.

Den nya lagen om socialdataregister syftar till att ge Socialstyrelsen utökade möjligheter att behandla personuppgifter inom socialtjänst och LSS. Målet är att skapa bättre och mer heltäckande nationell statistik som kan utgöra en stabil grund för en mer kunskapsbaserad socialtjänst. Genom ett gemensamt register ska uppföljning, analys och utveckling av verksamheten på nationell nivå förbättras.

Lagen föreslås träda i kraft den 1 juli 2026. Skyldigheten för kommunerna att lämna uppgifter till det nya socialdataregistret föreslås dock börja gälla tidigast den 1 juli 2027. Det råder i nuläget viss osäkerhet kring om både kommunerna och Socialstyrelsen kommer att vara fullt redo vid denna tidpunkt.

För kommunerna finns det i dagsläget inget konkret som måste genomföras omedelbart. När riksdagen fattat beslut om lagen kommer stödmaterial och föreskrifter att tas fram, vilket kommer att tydliggöra vilka uppgifter som ska rapporteras och på vilket sätt. Socialstyrelsen arbetar redan med att ta fram föreskrifter och en övergripande plan för hur insamlingen av uppgifter ska ske. Arbetet stöds av en referensgrupp med åtta kommuner och SKR, som är aktiv under 2025.

Parallellt pågår dialoger mellan Socialstyrelsen, SKR och E-hälsomyndigheten kring omfattningen av informationsmängder, tekniska lösningar samt dokumentationskrav. Detta arbete syftar till att skapa så ändamålsenliga och hanterbara rapporteringslösningar som möjligt för kommunerna.

Fram till dess att det nya socialdataregistret tas i bruk ska nuvarande statistik rapporteras på samma sätt som idag. Det nya registret kommer successivt att kompletteras med fler uppgifter än de som i nuläget samlas in. Viss statistik påverkas redan av införandet av insatser utan behovsprövning enligt den nya socialtjänstlagen, vilket innebär att förändringar i statistikinnehållet delvis sker parallellt med lagstiftningsarbetet.

Anders Ekman (C) ordförande i samhällsbyggnadsnämnden informerar att följande detaljplaner ska på samråd snart:

•       Stensnäsvägen (privatbostad)

•       Vallrundan (privatbostad)

•       Eskörönningen (ett till enfamiljshus)

•       Geodetgatan (bilhandel)

•       Hillevallsvägen (9 nya enfamiljshus)

•       Gävle Golfklubb (25 nya bostäder)

Under granskning:

•       Milbostigen (LSS boende)

Länk till aktuella detaljplaner: Detaljplaner, byggprojekt och driftinformation – Gävle kommun

Ingen information gavs. 

Ordföranden tackar deltagarna för denna gång. 

Nästa möte är den 4 juni i kl. 13.00-17.00, Rådhuset rum Rådhussalen.