Möte 2026-06-04

Länk till föregående möte: Möte 2026-04-16 | MeetingPlus [sv]

Länk till aktuella detaljplaner: Detaljplaner – Gävle kommun

Anders Ekman (C) ordförande i samhällsbyggnadsnämnden informerar följande aktuella detaljplaner:

Eskörrönningen, Aludde - Marieberg och Mejeritomten

Kommande detaljplaner inför samråd:

Hellevallsvägen och Forsbacka terminal 

Boendeplanerare Anna Åkerbris från Välfärd informerade om arbetet med den nya boendeplanen som drar igång i september och passade samtidigt på att ta in rådets synpunkter. I samband med det gick hon igenom nuläget och de boenden som planeras framöver, bland annat de 80 nya lägenheterna i Hagaström med planerad start 2027. 

Trygghetsboendet Tickselbo lyftes fram som ett bra exempel på ett koncept som fungerar väl, och det fanns också en önskan i rådet om att få fortsätta vara delaktig i det arbete som nu tar vid.

Upphandlingscontroller John Larsson från Välfärd gav en kort uppdatering om den pågående upphandlingsprocessen. Eftersom annonsering planeras efter semestrarna finns det möjlighet för rådet att lämna synpunkter på vad som bör beaktas i kravställningen.

Det framkom att man vid tidigare neddragningar i viss mån har valt att behålla lägenheter i samband med upphandlingar för att skapa trygghet och möjliggöra kvarboende. Vinddraget 54 kommer inte att ersättas, samtidigt som 80 demenslägenheter planeras i Vardagas boende i Hagaström.

I dagsläget finns ingen kö till vård- och omsorgsboende, men behovet av fler platser förväntas öka framöver, särskilt inom demensvården. Arbetet med boendeplanen pågår till november, varefter information planeras i december och beslut i omvårdnadsnämnden i februari. Synpunkter kan lämnas löpande, även under sommaren.

Avdelningschef Helén Polmé från Välfärd informerade om arbetet med Forellplan efter uppmärksammade händelser. 

Det fortsatta utvecklingsarbetet på Forellplan tog sin utgångspunkt i den situation som uppmärksammades under 2024, där media lyfte brister kopplade till resurser, vilket ledde till inventering och kartläggning. Ett tvärfunktionellt team med stöd från bland annat HR och ekonomi involverades, och insatser genomfördes inom exempelvis värdegrund, handledning, hälso- och sjukvård, palliativ vård och nutrition.

Under hösten 2025 uppmärksammades avvikelser och missförhållanden, bland annat kopplade till arbetsmiljön, inom ramen för HSL. Detta resulterade i flera gemensamma möten, workshoppar samt framtagande av handlings- och kommunikationsplaner med tillhörande uppföljning.

I början av 2026 konstaterades att önskade effekter ännu inte uppnåtts. En långsiktig handlingsplan togs fram och information gavs till medarbetare, kunder, anhöriga och omvårdnadsnämnden. Samtidigt vidtogs akuta åtgärder och en anmälan gjordes till IVO.

Utvecklingsarbetet framåt fokuserar på att förbättra planeringen genom att fördela arbetet mer jämnt över dagen, införa en gemensam och systematisk struktur för daglig planering samt tydliggöra ansvarsfördelningen. Målet är att skapa en jämnare arbetsbelastning, minska stress för personalen och stärka kvaliteten i omsorgen så att de boendes behov tillgodoses i rätt tid.

Åtgärder vidtas även för att minska antalet vikarier för att öka kontinuiteten kring varje kund, vilket bidrar till ökad trygghet och bättre möjligheter att upptäcka förändringar i hälsa. Måltidssituationen utvecklas genom att måltidsguiden används konsekvent, med fokus på näring, regelbundenhet, individanpassning och en trygg och trivsam måltidsmiljö.

Arbetsledningen på avdelningarna förstärks genom ett mer närvarande ledarskap, bland annat av enhetschefer, handledare i det dagliga arbetet och rekrytering av kvalitetsmentorer. En stabil sjuksköterskebemanning säkerställs för att stärka patientsäkerheten och den medicinska kompetensen.

Vidare genomförs regelbundna teamträffar och avstämningar, och fortsatt kompetensutveckling erbjuds inom exempelvis demens, bemötande och hälso- och sjukvård. Sammantaget syftar insatserna till att stärka kvalitet, patientsäkerhet och trygghet i omsorgen.

HR-strategerna Therese Eriksson och Ulrika Larsson lämnade aktuell information om språkundervisningen för omvårdnadspersonal.

Från och med juli infördes ett språkkrav i äldreomsorgen som innebär att kommuner som arbetsgivare ska arbeta systematiskt för att säkerställa att personalen har tillräckliga kunskaper i svenska. Kravet handlar inte om ett enskilt anställningskrav, utan om arbetsgivarens ansvar att bedöma och utveckla medarbetares språkkunskaper så att arbetet kan utföras på ett säkert och respektfullt sätt.

I Gävle kommun har arbetet organiserats som ett helhetsgrepp där äldreomsorgen är först ut, med en pilot inom hemtjänsten. Inriktningen är att på sikt utveckla arbetet vidare till fler verksamheter, såsom LSS och förskola. Samtidigt behöver arbetet balanseras mot kompetensförsörjningen, där kravnivåer kan behöva anpassas utifrån tillgången på arbetskraft.

GERS-skalan B2 utgör den språknivå som bedöms relevant för arbetet och bygger på den gemensamma europeiska referensramen för språk. 

På denna nivå förväntas medarbetaren kunna:

• Prata: småprata, nyansera sitt tal, ge muntliga instruktioner och argumentera för sin åsikt
• Lyssna: förstå talat språk, uppfatta viktiga detaljer i muntligt fackspråk och försäkra sig om att budskapet är korrekt uppfattat
• Skriva: skriva begripliga stödanteckningar
• Läsa: ta ut viktiga detaljer ur skriftligt fackspråk och säkerställa att innehållet har förståtts

Sammantaget innebär nivån att medarbetaren har de språkliga förutsättningar som krävs för att arbeta tryggt, säkert och med god kvalitet i verksamheten.

Flera insatser har initierats, bland annat språkombud, digitala verktyg som "Lingio" samt lärarledda språklektioner. En ansökan har även gjorts om en språksamordnare med uppdrag att samordna insatser, stödja chefer, utveckla ett språkutvecklande arbetssätt på arbetsplatserna samt följa upp och utvärdera arbetet över tid.

Det pågår ett pilotarbete på utvalda arbetsplatser där självskattningsverktyg testas, språkombudens roll utvecklas och planerad språktid införs i verksamheten. Parallellt genomförs nätverksträffar, utbildning av språkombud och kompetensutveckling för enhetschefer i språkutvecklande ledarskap.

Bakgrunden till arbetet är också att kommunen behöver säkerställa att kraven på kvalitet i vården uppfylls för att undvika åtgärder från IVO, samtidigt som det finns en utmaning i att både upprätthålla kvalitet och säkra personalförsörjningen. Sammantaget syftar insatserna till att långsiktigt stärka kvalitet, patientsäkerhet och trygghet i äldreomsorgen.

Gruppchef Sofia Janhans från HR-avdelningen på Välfärd informerar om sommarbemanningen och beskrev att läget inför sommaren ser stabilt ut. Det finns ett gott inflöde av vikarier, där många återkommer från tidigare år och trivs i verksamheten. Totalt har 1370 ansökningar kommit in och av 608 schemarader är samtliga utom ett fåtal tillsatta, vilket innebär en förbättring jämfört med tidigare somrar. Bedömningen är att bemanningen kommer att kunna lösas, och även timanställd personal har rekryterats. Totalt omfattar bemanningen över 380 personer, varav 110 undersköterskor.

Nya medarbetare, inklusive personer som nyligen tagit examen från gymnasiet, har fått introduktion med fokus på bemötande och värdegrund, vilket i år även omfattar hemtjänsten. Insatserna kommer att följas upp och utvärderas. Kraven på utdrag ur belastningsregistret har samtidigt skärpts och ska visas upp var sjätte månad för vikarier.

Sammantaget beskrivs att det finns ett väl fungerande arbetssätt och ett etablerat nätverk inom Gävle kommun för att säkerställa bemanning och kompetens under sommaren.

Informationen utgår

Lars-Erik Oxbacke (S) 1:e vice ordförande i kultur- och fritidsnämnden informerar om arbetet med kultur och tillgänglighet i kommunen inför sommaren. Agnes kulturhus erbjuder musik och kulturevenemang, och den nya kulturchefen Sara Hedström har haft dialoger om att utöka utbudet, bland annat genom fler återkommande arrangemang så att fler får möjlighet att ta del av dem. Det finns även en ambition att i större utsträckning nå ut till äldre, exempelvis genom besök på äldreboenden, samt att vidareutveckla satsningen på kultur för äldre.

Samarbete med föreningsliv och studieförbund lyfts som en viktig del för att tillgängliggöra kultur för fler invånare, både i stadsdelar och på landsbygden. Det finns också olika initiativ för att öka tillgängligheten, såsom möjlighet att låna badkort via biblioteket för barnfamiljer samt att ta del av konserter med symfoniorkestern kostnadsfritt. Även evenemang som Brynäs hemmamatcher ingår i utbudet. Samlad information om aktiviteter finns på kommunens hemsida.

Eva Älander (S) ordförande i omvårdnadsnämnden informerar att inom hemsjukvården planeras en flytt från Hemsta och Norrlandet till kvarteret Urnan vid Polhemsskolan, där byggnation startar i juni. Lokalerna ska anpassas för verksamheten och kompletteras med carportar för att personal inte behöver lägga tid på att skotta fram bilar vilket frigör mer tid för vårdtagarna.

När det gäller boenden finns både kö och samtidigt tomma lägenheter, där personer med störst behov prioriteras. Bemanningsmässigt finns vissa vakanslägen bland sjuksköterskor och för att möta detta erbjuds extra pass med högre ersättning, något som Vårdförbundet har synpunkter på.

Det görs även satsningar på kompetensutveckling, bland annat genom att införa specialistundersköterskor med möjlighet till utökade arbetsuppgifter och högre lön. Från augusti planeras biståndshandläggare finnas på plats på akuten för att ge bättre vägledning och minska risken att patienter skickas hem utan rätt stöd, en modell som prövats med goda resultat i Karlstad.

Skriftliga svar på frågor från beredningen till Lena Isokivelä, avdelningschef på Gavlegårdarna, som inte har möjlighet att närvara på KPR:s sammanträde i juni.

Har Gavlegårdarna en separat kö för trygghetsbostäder?

Gavlegårdarna har ingen separat kö till trygghetsboende.

De köer som finns är;

• Bostad
• Studentbostad
• Fordonsplats
• Förråd

Endast studentbostäder har en separat kö.

Hur går planerna för Stigslunds tidigare vård- och omsorgsboende? 

Nu står man nu i startgroparna att dra igång projektet på "riktigt".

Lena kommer gärna till KPR till hösten för en dialog och tar tacksamt emot alla kloka inspel- det gör oss bara bättre.

• Se bifogade bilder om det aktuella läget gällande Tallåsvägen

Catharina Hedin, representant för SPF seniorerna lämnade information om ett projekt som heter "Äldres behov och önskemål på en åldersvänlig grannskaps och boendemiljö" som bedriv av Lunds universitet och har en större satsning som heter SunAge. 

Projektet fokuserar på hur äldre personer upplever platsen där de bor och vad som kännetecknar en åldersvänlig miljö. Syftet är att undersöka äldres behov och önskemål, öka kunskapen om åldersvänliga miljöer samt belysa betydelsen av bostäder, utomhusmiljöer, kollektivtrafik och sociala sammanhang.

Städer dom deltog var Malmö, Gävle, Eslöv och Örebro. Deltagarna medverkade i gruppdiskussioner där de fick möjlighet att utbyta erfarenheter, kunskap och perspektiv i en öppen och informell dialog. Gruppdiskussionerna modererades av forskare från Lunds universitet och genomfördes i grupper om cirka 7–9 deltagare.

I diskussionerna framkom att grönska och närhet till natur, social gemenskap och möjlighet till umgänge var centrala faktorer för upplevelsen av ett bra bostadsområde. Det framhölls också att små organisationer och föreningar som anordnade sociala aktiviteter utgjorde ett viktigt komplement till kommunens insatser.

I Gävle har två områden studerats, Söder och Brynäs, och för dessa uppmättes ett medelvärde på 49, även om indikatorn inte närmare specificerades.

Ordföranden tackar deltagarna för denna gång. 

Nästa möte är den 24 september kl. 13:00-17:00 i Förvaltningshuset rum Amsterdam.