Möte 2026-04-16

Ordförande Kristofer Dahlgren (L) öppnar mötet och hälsar alla välkomna.

Kommunala Funktionsrättsrådet beslutar att fastställa föredragningslistan med tillägg av två frågor under punkten Övrigt.

Kommunala Funktionsrättsrådet beslutar att välja Mari Norén Hedberg som justerare av protokollet.

Föregående protokoll hittar du här:
Möte 2026-02-12 | MeetingPlus [sv]

Aktuella detaljplaner hittar du här:
Detaljplaner – Gävle kommun

Enhetschef Veronica Sebelius vid utredningsenheten för funktionsstöd LSS/SoL och förste biståndshandläggare Elin Wallner informerar om boendebeslut, grunderna för besluten, aktuell rättspraxis samt hur uppföljning, överklaganden och ändring av beslut hanteras.

Enhetschef Veronica Sebelius vid utredningsenheten för funktionsstöd LSS/SoL och förste biståndshandläggare Elin Wallner informerar om boendebeslut, grunderna för besluten, aktuell rättspraxis samt hur uppföljning, överklaganden och ändring av beslut hanteras.

Ärenden inleds med en ansökan från den enskilde eller företrädare. Vid behov begärs kompletterande underlag in. Därefter hålls möte genom hembesök eller i kommunens lokaler.

En behovsutredning görs och den enskilde ges möjlighet att lämna synpunkter. Bedömning sker enligt gällande lagstiftning och rättspraxis. Ärendet avslutas med beslut om bifall eller avslag. Beslutet kan överklagas.

Bostad med särskild service är till för personer med stora funktionsnedsättningar. Den som bor där behöver mycket stöd i vardagen, både tillsyn och omvårdnad. Personal finns på plats hela tiden och hjälper till med praktiska saker samt ser till att den boende är trygg.

I gällande rättspraxis framkommer det att bostad med särskild service bara beviljas till personer som har stora och omfattande behov av stöd i vardagen.

Det räcker inte att en person:

• behöver påminnelser
• behöver visst stöd för att skapa struktur eller rutiner

För att få insatsen ska personen också ha ett tydligt behov av vård eller omvårdnad, till exempel hjälp med personlig omsorg eller andra grundläggande behov.

Alla beslut om insatser inom Välfärd Gävles verksamheter kan överklagas. Överklagan ska vara skriftlig och skickas in inom tre veckor efter att beslutet tagits emot. När kommunen tar emot en överklagan prioriteras ärendet och hanteras oftast inom en vecka. Kommunen gör då först en omprövning av beslutet. Om beslutet inte ändras enligt begäran skickas ärendet vidare till Förvaltningsrätten för prövning. Om beslutet ändras fattas ett nytt beslut. Om kommunen står fast vid sitt tidigare beslut skickas ärendet vidare till Förvaltningsrätten för vidare prövning. Förvaltningsrätten utreder ärendet och meddelar därefter beslut.

Statistik från de senaste tre åren visar att kommunen har gjort rätt bedömning i cirka 90 procent av ärendena.

Anders Ekman (C) informerar om kommunens synpunkter och förslag till regionen när det gäller riktlinjer för färdtjänst.

Resa med arbetande hund
Hundar måste resa i bur. Regionens förslag är att resenären själv ska ta med bur. Detta bedöms inte fungera i praktiken, eftersom det är svårt för resenären att bära med sig en bur. Kommunen har därför bett X-trafik att göra ett tilläggsavtal med något taxibolag, så att specialfordon kan vara utrustade med bur. Prognosen för detta bedöms som god.

Månadsvis fakturering
I dag betalar resenären efter varje resa, vilket fungerar för vissa. Prognosen är att det ska bli möjligt att få en samlad faktura varje månad.

Chaufförsservice
Chaufförsservice kan beviljas under högst sex månader.

Resor över länsgränser
Kommunen har begärt att regionen ska överväga en förändring. För personer som bor nära länsgränsen föreslås en utvidgad zon. Resenärer ska ha rätt att resa inom länet och ett visst antal kilometer utanför länsgränsen. I dagsläget är det oklart hur regionen ställer sig till förslaget.

Resegaranti
Vid resor med buss eller tåg finns lagstadgad rätt till ersättning vid inställda eller försenade resor. Kommunen har bett X-trafik att undersöka om en liknande lösning kan införas för färdtjänst. Detta är endast ett önskemål och det är oklart om det kan genomföras.

Påminnelse om tillstånd
Kommunen har lämnat synpunkter om att införa möjlighet att få en påminnelse om att tillståndet går ut. Nuvarande datasystem hos regionen stödjer inte detta. Ett arbete pågår nu inom regionen. När arbetet är klart kommer frågorna att återkomma till kommunen för vidare hantering.

Rådet framför önskemål om att framöver bjuda in Region Gävleborg för att informera om upphandlingen av färdtjänst.

Jessica Croft, enhetschef för skolskjuts och färdtjänst, och färdtjänstutredare Oscar Olsén informerar om hur kommunen arbetar för att säkerställa rättssäkra beslut om parkeringstillstånd för rörelsehindrade.

De tjänstepersoner som handlägger parkeringstillstånd för rörelsehindrade arbetar enligt Trafikförordningen och Transportstyrelsens föreskrifter, på uppdrag av Samhällsbyggnadsnämnden.

Arbetet präglas av rättssäkerhet, kvalitet och effektivitet och målsättningen är att tillämpa gällande lagstiftning, riktlinjer och rättspraxis för att säkerställa så likvärdiga bedömningar som möjligt.

Vissa upplever att det har blivit svårare att få parkeringstillstånd. En anledning kan vara att reglerna tillämpas striktare i dag, bland annat på grund av ökad kunskap om lagar och rättspraxis.

Parkeringstillstånd kan bara ges till personer med ett varaktigt rörelsehinder som innebär stora svårigheter att förflytta sig. Bedömningen utgår från gångförmåga, inte diagnos. Tillståndet är en värdehandling som gäller i hela Sverige och stora delar av Europa, vilket ställer höga krav på korrekta beslut.

För att ansöka om parkeringstillstånd krävs ett medicinskt intyg och varje ärende bedöms individuellt. Kraven är höga och tillstånd ges endast när behovet är tydligt – det handlar om nödvändighet, inte bekvämlighet.

Under 2025 ökade antalet ansökningar med 18 procent. Fler ansökningar fick avslag, men färre beslut överklagades. Två överklagade beslut ändrades efter att nya medicinska intyg lämnats in.

Marie Tranåker och Sarah Winroth, BAB-handläggare (bostadsanpassningsbidrag), informerar om stöd vid digitala ansökningar gällande bostadsanpassningsbidrag samt går igenom vanligt förekommande svårigheter kopplade till ansökningsprocessen.

Det går att ansöka om bostadsanpassningsbidrag både muntligt och skriftligt. Kundtjänst kan även bistå den sökande vid behov. En e-tjänst för ansökan är planerad.

En ansökan bedöms vara redo för handläggning när samtliga handlingar har kommit in. Det betyder att ansökningsblanketten är helt ifylld och att ett nödvändigt intyg finns med. Vid handläggning av ansökan kan kompletteringar behövas. Det vanligaste är att det gäller en fullmakt, en tydligare beskrivning av vad ansökan gäller eller ett intyg som saknas.

Rådet har fått uppfattningen att tre offerter krävs, men detta stämmer inte. I de flesta fall räcker det med en offert, och i vissa fall krävs två, till exempel vid tillbyggnad.

Om det finns behov av att förenkla blanketten kan detta självklart ses över.

Boendeplanerare Anna Åkerbris deltar på mötet för att inhämta rådets synpunkter inför arbetet med den nya boendeplanen som påbörjas i september.

Innehållet i boendeplanen presenterades av fastighetschef Maria Bjärming vid Funktionsrättsrådets sammanträde i oktober 2025. Vissa justeringar genomfördes därefter innan nämnden fattade beslut i februari 2026.

Kommunen planerar nya LSS-bostäder med sex lägenheter i Engesberg år 2026 samt tolv lägenheter i Hille och Engesberg under 2027, där inriktningen vid behov kan ändras. Därutöver planeras ett barn- och ungdomsboende med fyra boenderum i Sätra.

År 2028 planeras ytterligare arton nya LSS-lägenheter, fördelade på Hemsta, Norra Åbyggeby och Valbo, Markheden, i samarbete med Gavlegårdarna.

Kommunen planerar även nya boenden enligt socialtjänstlagen med inriktning mot samsjuklighet. År 2026 planeras 20 nya lägenheter i Hemlingby och under 2027 planeras ytterligare boenden med sex lägenheter i Bomhus samt nio lägenheter i Björke.

Vid dialogen med rådet i oktober uttrycktes synpunkter om att de boende behöver få större möjlighet att påverka. Det fanns också en tydlig önskan om fler boenden i centrala Gävle.

Behovet hos äldre bedömdes behöva ses över, särskilt för personer som då bodde i serviceboende eller i eget boende men som kunde komma att behöva gruppboende. Vidare lyftes behovet av fler serviceboenden, att boenderesor behövde beskrivas tydligare i boendeplanen samt att satsningar på assistanstimmar och stöd i eget boende var viktiga.

Anna Åkerbris berättar att de nu önskar föra dialog med rådet inför arbetet med kommande boendeplan. Arbetet med nästa boendeplan planeras att påbörjas i september 2026. Rådet erbjuds möjlighet att lämna synpunkter på vilka frågor och behov som bör lyftas i arbetet med den nya boendeplanen.

Synpunkter och frågor som rådet lyfter:

• Fler boenden i centrala lägen och att nya boenden placeras i områden där det idag saknas liknande verksamheter
• Flera boenden bör inte placeras nära varandra då detta riskerar att skapa en institutionsliknande miljö
• Nästa boendeplan behöver ha ett bredare perspektiv och att vissa personer har flera behov, även om de inte alltid definieras som samsjukliga.
• Hur arbetar kommunen arbetar för att hålla nere kostnaderna och undvika onödigt dyra lösningar? Svar: Man väljer nu andra material, men byggkostnaderna har ökat och att byggnaderna behöver anpassas för framtida behov

Linda Löfvenius, valsamordnare på Gävle kommun, ger information inför valet 2026 gällande val- och röstningslokaler samt digitala röstkort.

Valdagen är söndagen den 13 september 2026. Förtidsröstning kommer att vara möjlig under perioden 26 augusti till och med den 13 september. Totalt kommer 53 vallokaler och 12 förtidsröstningslokaler att finnas tillgängliga. 

Inför valet 2026 införs flera nyheter. Väljare som har en digital brevlåda kommer att få sitt röstkort digitalt. De väljare som saknar digital brevlåda kommer även fortsättningsvis att få sitt röstkort i pappersform via posten. Vid förtidsröstning behöver väljaren endast identifiera sig.

Information om lokalernas tillgänglighet kommer att finnas tillgänglig för väljarna.

Alla väljare ska kunna rösta på samma villkor. Vallokaler och information ska vara tillgängliga för alla, oavsett funktionsnedsättning, och valhemligheten ska alltid bevaras. Väljare som behöver stöd kan få hjälp av en röstmottagare, till exempel vid val av valsedel eller hantering av kuvert. Det är också möjligt att ta med en annan person som stöd, men då ska en röstmottagare närvara. Röstmottagare har tystnadsplikt.

Den som inte kan ta sig till vallokalen kan i stället rösta genom budröstning eller via ambulerande röstmottagning, där kommunens röstmottagare besöker väljaren i hemmet.

Tillgänglighet omfattar både lokalernas utformning och hur röstningen går till. Inför varje val ses vallokalerna över i samverkan med Valmyndigheten för att säkerställa att de är ändamålsenliga när det gäller bland annat storlek, tillgänglighet och utrustning. Information om vallokaler och deras tillgänglighet publiceras på Valmyndighetens webbplats.

Mer information om valet till riksdag, region- och kommunfullmäktige 2026 finns på Gävle kommuns webbplats www.gavle.se/val samt på Valmyndighetens webbplats www.val.se.

För personlig vägledning kan man även kontakta Valupplysningen på telefon 020-825?825, som har öppet vardagar kl. 09.00–16.00.

Kultur- och fritidsnämnden:

Helene Börjesson (MP) ger svar på tidigare inskickade frågor. 

1) Konserthuset har bytt bokningssystem från Ticketmaster till Tickster. I det nya systemet går det inte att boka rullstolsplatser via webben. Detta innebär att personer som använder rullstol får sämre tillgång till evenemang och tvingas använda andra, mindre smidiga bokningsvägar. Det finns ett aktuellt exempel där Dramaten blivit anmälda till Diskrimineringsombudsmannen för diskriminering på grund av liknande brister i sin bokningslösning. Hur säkerställer kommunen att rullstolsanvändare får samma möjlighet att boka biljetter när Tickster inte erbjuder webbokning av rullstolsplatser?
Svar: Anledningen är att man vill säkerställa att platserna inte bokas av obehöriga. Om vem som helst kan boka dem riskerar det att uppstå problem. Att biljettsystemet har bytts ut saknar betydelse i sammanhanget, eftersom rutinerna var desamma tidigare. Det finns planer på att utöka antalet platser, men detta skulle kräva mer omfattande ingrepp i salongen och måste därför rymmas inom hyresvärdens budgetramar.

2) När Valbobadet byggdes om installerades ingen lift i duschrummet. Det finns endast en lift inne i själva badet. Dörrarna från omklädningsrummet ut till badet är dessutom för smala så en duschsäng kan inte passera. I dagsläget måste man gå ut genom entrén via receptionen för att ta sig vidare, vilket inte är acceptabelt. Planerar kommunen att installera en lift i duschrummet på Valbobadet för att säkerställa full tillgänglighet för personer som behöver lyfthjälp? Kommer dörrarna mellan omklädningsrummet och badet att breddas så att en duschsäng kan passera utan att gå via receptionen?
Svar: Budgeten satte gränser för vad som kunde genomföras. I samband med ombyggnationen gjordes flera förbättringar – bassängen är i sig väl anpassad och tillgänglig, men för att den ska kunna användas fullt ut krävs även att kringliggande miljö fungerar. Man har därför haft kontakt med regionens sakkunniga för att undersöka om det finns smarta lösningar, men inväntar fortfarande återkoppling. Parallellt med detta görs justeringar av exempelvis dörrknappar och parkeringsplatser, men för en fullständig lösning krävs en större ombyggnation. Dialog förs med fastighetsägaren för att se över möjliga utvecklingsområden.

1. Samverkan enligt LSS. Vid vårt möte i januari tog Magnus Höijer på sig att återkomma med ett förslag till hur vi ska kunna arbeta med detta genom en enskild samverkan. Han lovade att återkoppla uppdraget i mars. Var ligger frågan när kan vi förvänta oss en återkoppling?
Kristofer Dahlgren (L) svarar att det för närvarande pågår ett arbete inom sektor Välfärd där man tittar på hur Norrköpings kommuns arbetar med samverkan. Förhoppningen är att återkoppling kommer kan ske i juni.

2. Jag anser att rådet ska kunna få kallelse och dagordning minst 14 dagar före mötet så vi får tid att höra oss för bland våra medlemmar och läsa på inför mötet. Det bör vara fullt rimligt eftersom beredningen ligger minst 4 veckor innan, så väldigt långt innan mötet. Beslut om att dagordning och de handlingar som är klara skickas ut 14 dagar innan mötet.
Kristofer Dahlgren (L) svarar att det tyvärr inte är möjligt att skicka ut kallelsen 14 dagar före mötet i stället för 7. Det är redan nu en utmaning att hinna boka in rätt tjänstepersoner inför sammanträdena, och enligt reglementet är det 7 dagar som gäller.

På dagordningen för nästa sammanträde finns hittills följande informationspunkter:

• Trygghetsplaner och uppföljning av stadsdelen Sätra
• Ekonomiskt bistånd och aktivitetskravet

Nästa möte hålls den 4 juni i Förvaltningshuset, rum Amsterdam, klockan 13:00–17:00.