Möte 2026-06-04

Ordförande Kristofer Dahlgren (L) öppnar mötet och hälsar alla välkomna.

Kommunala Funktionsrättsrådet beslutar att fastställa föredragningslistan enligt utsänd handling. 

Kommunala Funktionsrättsrådet beslutar att välja Carina Skoog som justerare av protokollet.

Föregående protokoll hittar du här:
Möte 2026-04-16 | MeetingPlus [sv]

Aktuella detaljplaner hittar du här:
Detaljplaner – Gävle kommun

Biträdande sektorchef Caroline Engberg ger en första information gällande den nya reformen om aktivitetskrav som träder i kraft 1 juli 2026. I höst får rådet ta del av mer fördjupad information från berörda tjänstepersoner.

Arbos (Gävle kommuns arbetsmarknadsenhet) har i uppdrag att stödja personer mot egen försörjning genom effektiva och individanpassade insatser, utifrån både individens behov och verksamhetens förutsättningar.

I Gävle kommun finns cirka 1550 personer med försörjningsstöd, vilket är fler än genomsnittet i Sverige. De får stöd främst från Arbetsförmedlingen och Vuxenutbildningen, där SFI är en viktig del, och deltar oftast även i aktiviteter via Arbos.

Stödet varierar i omfattning. För personer med försörjningsstöd i tre månader eller längre gäller krav på heltidsdeltagande (40 timmar per vecka) utan tidsbegränsning, tills egen försörjning eller pension uppnås.

Från och med den fjärde månaden ansvarar kommunen för att erbjuda heltidsaktiviteter till samtliga berörda. Aktiviteterna anpassas efter individens arbetsförmåga, med undantag exempelvis vid sjukdom, ersättningar, pension eller för vårdnadshavare med barn under ett år.

Aktiviteter inom aktivitetskravet ska stärka personers möjligheter att få arbete och försörja sig själva. Insatserna omfattar arbetsförberedande åtgärder, språkförbättring, stöd i jobbsökande samt aktiviteter på en arbetsplats. Detta ska vara verkställt i oktober och kommer att följas upp av IVO (Inspektionen för vård och omsorg).

Tor Lundberg, brottsförebyggande strateg, informerar om den aktuella lägesbilden i Sätra, med särskilt fokus på LSS-boenden samt eventuell rekrytering av personer med funktionsnedsättning till kriminella nätverk.

Sätra har, jämfört med andra delar av Gävle, en högre andel invånare med ekonomiska utmaningar, lägre utbildningsnivå samt problem kopplade till trångboddhet.

Polismyndigheten tar varje år fram en nationell lista över så kallade utsatta områden. Sätra finns inte med på denna lista, vilket är positivt. De områden som ingår är oftast förorter till större städer och ligger främst i södra Sverige. Det nordligaste området på listan finns i Borlänge.

För att göra det lättare att analysera och följa utvecklingen delas Sätra in i tre områden:

• Sätra 1
• Sätra 2
• Sätra 3 (sydöstra delen)

I Sätra 3 har över hälften av invånarna låg ekonomisk standard, vilket innebär att många behöver planera sina utgifter noggrant. Arbetslösheten är betydligt högre i denna del jämfört med övriga Sätra och kommunen. Valdeltagandet är lågt, och ungefär hälften av de röstberättigade avstår från att rösta.

När det gäller rekrytering till kriminalitet finns både riskfaktorer och skyddsfaktorer. Exempel på riskfaktorer är ekonomiska svårigheter, otrygga hemförhållanden och olika typer av beteendeproblem. Det finns samtidigt faktorer som kan minska risken, så kallade skyddsfaktorer. Det handlar till exempel om att känna tillit till andra, ha en tro på framtiden, klara skolan, ha en meningsfull fritid samt trygga och positiva relationer. Det innebär att risken för att dras in i kriminalitet ökar ju fler riskfaktorer som finns.

Personer med LSS-insatser kan ibland ha svårare att förstå konsekvenser och riskerar därför lättare att bli utnyttjade. Socialstyrelsen beskriver detta som ett stort problem i hela landet.

Lokalt upplevs läget som relativt lugnt just nu, även om det tidigare har varit stora problem. Samtidigt finns en bild av att toleransnivån i verksamheterna ibland kan vara hög, vilket kan göra att allt inte rapporteras. Det kan därför hända att mer sker än vad vi känner till. Även om läget är lugnare just nu är det viktigt att fortsätta vara uppmärksam.

Kommunen tar regelbundet fram en gemensam lägesbild. Varannan vecka samlas information in från olika kommunala verksamheter och samarbetspartners för att få en så aktuell bild som möjligt. Ju mer information som kommer in, desto bättre blir underlaget.

Det är därför viktigt att rapportera det man ser och får kännedom om. Rapportering kan göras till kommunens säkerhetsenhet eller via den mall som kommunen använder.

Kristofer Dahlgren (L) informerar kort om uppföljningen av genomförda trygghetsplaner. Kommunen har upprättat ett antal trygghetsplaner som löpande följs upp och kontrolleras, och arbetet kommer framöver att överföras till Stadsdelslyftet. Synpunkter kopplade till Stadsdelslyftet kan lämnas via kommunens hemsida:

Stadsdelslyftet – Gävle kommun

Den som vill läsa mer om uppföljningen av kommunens trygghetsplaner hittar informationen här:
Trygghetsplaner i stadsdelar – Gävle kommun

Samhällsbyggnadsnämnden: Anders Ekman (C) informerar att det just nu pågår ett arbete med revidering av riktlinjer för riksfärdtjänst. Riksfärdtjänst kan beviljas för resor utanför den ordinarie färdtjänsten, förutsatt att tillstånd finns.

De nuvarande riktlinjerna beskriver bland annat hur ansökan och bokning av resa går till samt hur resan fungerar i praktiken, exempelvis vad som gäller kring medresenärer och medtagande av djur. Frågor om rätten till riksfärdtjänst behandlas inte i riktlinjerna, utan regleras i lagstiftning och rättspraxis.

Planen är att beslut ska tas i november, först i samhällsbyggnadsnämnden och sedan i regionfullmäktige. Om intresse finns kan rådet få mer information om detta i september, med en fördjupad genomgång och möjlighet till dialog.

Arbetsmarknads- och funktionsrättsnämnden: Hans Backman (L) informerar om att arbetet med handlingsplanen kopplad till demensstrategin pågår och flera aktiviteter är påbörjade. En rapport planeras att färdigställas i november 2026. Inom ramen för arbetet genomförs även en utredning av kompetensen inom demensomsorgen.

Utbildningsnämnden: Daniel Olsson (S) berättar om arbetet med den parlamentariska beredningen för framtidens grundskola. Det är en grupp där alla partier samarbetar för att ta fram förslag tillsammans. Gruppen har bildats för att hitta lösningar på de utmaningar som finns i dagens grundskola.

Antalet elever minskar, vilket påverkar hur skolorna kan organiseras. Samtidigt ökar behovet av stöd för många elever, och det är långt ifrån alla som blir behöriga till gymnasiet. Det finns en stor enighet mellan partierna om dessa utmaningar.

Arbetet i beredningen bygger på att man ser över hur det ser ut i dag, där man tar fram siffror för olika stadsdelar, till exempel hur befolkningen förändras och hur många barn som föds. Dialog med vårdnadshavare är en viktig del, och hittills har fem dialoger genomförts. En dialog återstår för vårdnadshavare till elever i anpassad skola. Nästa steg är att sammanställa resultaten tillsammans med tidigare underlag. Detta ligger till grund för beslut om framtidens grundskola.

Kultur- och fritidsnämnden: Helene Börjesson (MP) informerar om vad som är på gång inom kultur- och fritid.

• I Hemlingby har man arbetat för att säkra tillgången till råvatten för konstsnö. Samtidigt pågår en renovering av Hemlingbystugan där köket förbättras så att fler kan använda det. Många som arbetar där har trygghetsanställning, och det tas hänsyn till i renoveringen
• Sportoteket har utökat sina ytor för att skapa bättre utrymme och bredda utbudet, med särskilt fokus på utrustning för paraidrott samt ökad tillgänglighet. Man har haft kontakt med RF-SISU för att säkerställa att behoven inom paraidrotten tas tillvara. Mer information finns på sportoteket@gavle.se
• Gävle fältrittklubb utreder möjligheten till tillgänglighetsanpassningar. Utredningen görs i samverkan med Fritid Gävle och RF-SISU Gävleborg
• Fler rullstolsplatser planeras att installeras i Gevaliasalen i Konserthuset
• En hel del lovaktivteter för barn- och unga med funktionsnedsättning erbjuds
• Angående duschutrymmet på Valbobadet hoppas Fritid få råd från Region Gävleborg för att förbättra tillgängligheten men har ännu inte fått det.

Socialnämnden: Lena Lundgren Rörick (S) informerar om oron som finns kring situationen på järnvägsstationen, vilken bedöms som svår. Socialtjänsten är närvarande dagligen och både polisen och Jernhusen är informerade om läget. En utmaning är att personer reser in från andra kommuner till Gävle, ofta på grund av tillgången på droger. Arbete pågår för att hantera situationen.

Lena berättar även att arbetet med att motverka hemlöshet fortsätter med högt tempo. Vi har uttryckt kritik mot att det har tagit för lång tid. Insatserna utgår från varje persons individuella situation, då det rör sig om personer som befinner sig i en ofrivillig boendesituation.

Lena berättar även att hon har lämnat sitt uppdrag som ersättare i Hjälpmedelsnämnden eftersom mötena ofta krockar med möten i direktionen för Gästrike Räddningstjänst. På grund av det oroliga läget i världen och det uppdrag som Myndigheten för civilt försvar har gett räddningstjänsten, behöver hon prioritera det arbetet. I framtiden bör rådet få information om detta på ett sammanträde, då det är viktiga frågor och vi måste förbereda oss för om något otäckt ska hända.

Cecilia Hillgren, projektledare för projektet MAGI, berättar om projektet och om arbetet med att utveckla fritidsaktiviteter för personer med LSS-beslut och/eller psykisk ohälsa.

Projektet MAGI är ett treårigt projekt som fokuserar på delaktighet, inflytande och en aktiv och meningsfull fritid. Viktiga delar är gemenskap, glädje och att fler ska kunna vara med på lika villkor. Projektet pågår till och med 31 december 2028.

Bakgrunden är ett långsiktigt arbete sedan 2015 för att stärka möjligheterna till aktiv fritid för personer med LSS-beslut. Från 2025 ingår även personer inom socialpsykiatrin.

Syftet är att arbeta mer förebyggande, stärka individens möjligheter till delaktighet och öka samarbetet mellan olika verksamheter, i linje med den nya socialtjänstlagen.

För att nå fler tidigt görs kartläggning av verksamheter och behov, bland annat genom besök på träffpunkter och dialog med både deltagare och andra.

Det är också viktigt att sprida information brett. Det kan göras genom att informera till exempel chefer inom funktionsstöd och olika föreningar, samt genom information på kommunens hemsida om projektet.

Inför hösten fortsätter planeringen med fokus på möten, informationsträffar och att ta fram en projektplan.

Charlotta Linderdahl, projektledare för utveckling och omställning till Nära vård, och Anna Sundqvist från Region Gävleborg informerar om närvårdsprocesser.

I Sverige har man beslutat att förändra hur vi arbetar inom vård och omsorg. Arbetssättet kallas God och nära vård.

Målet är att patienter och deras närstående ska:

• känna sig delaktiga i sin vård,
• enkelt kunna få kontakt med vården,
• så långt som möjligt få träffa samma personal över tid.

God och nära vård innebär att verksamheten:

• utgår från personens behov,
• är lätt att nå,
• arbetar för att förebygga ohälsa,
• samarbetar så att insatser fungerar bra tillsammans,
• använder sina resurser på ett bra och genomtänkt sätt.

Den 1 juli 2026 börjar nya regler gälla. De ska göra det tydligare vad primärvården ansvarar för och göra det lättare att få tillgång till medicinsk personal i den kommunala vården. Målet är att fler ska få vård när de behöver, att patienten får mer inflytande och att man oftare får träffa samma personal i vården. De viktigaste förändringarna i hälso- och sjukvården är:

·         Regionen och kommunen ska samarbeta i planering och utveckling av hälso- och sjukvård utifrån invånarnas behov

·         Primärvården ska ta hand om både fysiska och psykiska vårdbehov

·         Medicinsk bedömning av sjuksköterska eller läkare ska finnas dygnet runt i kommunal vård

·         Det ska finnas en ansvarig för medicinsk rehabilitering (MAR) i kommunen

·         Patienter ska erbjudas en fast vårdkontakt i kommunal vård

·         Kraven på information till patienten ska stärkas

·         Lagändringarna påverkar avtal och underlag

Från och med den 1 september 2026 införs ett nytt arbetssätt i Gävle med en välfärdskoordinator på akutmottagningen. Rollen innebär att samordna stöd för att minska onödiga inläggningar. Målet är att vuxna patienter ska få en trygg och smidig övergång från akuten till fortsatt stöd i hemmet.

Under övrigt fanns två informationspunkter från ordföranden enligt kallelsen samt en sent inkommen fråga från rådsmedlem. Dessa hann inte behandlas på grund av tidsbrist och flyttas till kommande möte.

En ordlista som togs upp under sammanträdet, men som inte hör till någon särskild dagordningspunkt, bifogas protokollet enligt rådets önskemål.

I kallelsen fanns en punkt som inte kommer att tas upp vid kommande sammanträde, då ärendet inte hinner färdigställas. Inför nästa sammanträde finns just nu inga färdiga informationspunkter, bland annat på grund av återbud.

Nästa möte hålls den 17 september i Förvaltningshuset, rum Amsterdam, klockan 13:00–17:00.