Möte 2025-02-20

Ordförande Kristofer Dahlgren (L) öppnar mötet och hälsar alla välkomna.

Kommunala Funktionsrättsrådet beslutar att fastställa föredragningslistan enligt utsänd handling.

Kommunala Funktionsrättsrådet beslutar att välja Mari Norén Hedberg som justerare av protokollet.

Föregående protokoll hittar du här:

Möte 2024-12-05 | MeetingPlus [sv]

Aktuella detaljplaner hittar du här:

Detaljplaner – Gävle kommun

Kristofer Dahlgren (L) informerar om Kommunstyrelsens målformulering med fokus på inflytande utifrån funktionsrättsfrågor.

Målet är att personer med funktionsnedsättning ska ha större inflytande i frågor som berör dem. Samordningen och ansvaret för att nå målet sker genom Kommunstyrelsen och genom det sociala hållbarhetsprogrammet. Målsättningen ska även förverkligas i form av aktiviteter, så som kommunens Funktionsrättsråd, men även genom sociala konsekvensanalyser i planeringsprocesser. Alla delar av kommunkoncernen ska förstärka sitt fokus på funktionsrättsperspektivet och kommunstyrelsen ska erbjuda koncernen metod- och kunskapsstöd i detta.

Inom kommunstyrelsen sker även planeringsarbete. I sådana processer ska funktionsrättsperspektiv lyftas fram. Ett exempel är exploateringsverksamheten där man går ut och ber om medborgarnas åsikt gällande planerade samhällsbyggnadsprojekt.

Kommunstyrelsen arbetar också med arbetsgivarfrågor. I det arbetet ingår också att analysera hur Gävle kommun som arbetsgivare kan stödja och möjliggöra för personer med funktionsnedsättning att hitta och utvecklas i olika tjänster inom Gävle kommun. Arbetsmarknads- och funktionsrättnämnden samarbetar med HR kring dessa frågor.

Helene Börjesson (MP) ordförande i Kultur-och fritidsnämnden informerar om Kultur-och fritidsnämndens mål inför 2025 gällande tillgänglighetsanpassning. Nämnden arbetar för att personer med funktionsnedsättning ska ha större inflytande över frågor som berör dem.

Kultur- och fritidsnämnden ska bland annat:

-          Möjliggöra för de prioriterade satsningar utifrån Public Partners (konsultbyrå med uppdrag att göra en jämlikhetskartläggning) utredning kring fritidsgårdsverksamhet, att fortsätta arbetet med tillgänglighet genom anpassning och utbildning av fritidsgårdsverksamheterna. Här vägs även resultat och rekommendationer från nämndens jämlikhetskarläggning in.

-          Möjliggöra för en större delaktighet för personer med funktionsnedsättning. Personer med funktionsnedsättning ska ha större inflytande över frågor som berör dem. Verksamheterna ska fortsätta etablera kontakter och skapa dialog med målgruppen för att kunna anpassa kulturutbudet. Ett par exempel är dialog med anpassad skola kring utbudet i Kulturtrappan samt stöd till föreningar, såväl kultur som idrott, som arrangerar lovaktivteter för barn i målgruppen, utifrån deras önskemål och behov. Nämnden verkar för att invånare ska ha goda möjligheter till en trygg, utvecklande och aktiv fritid på likvärdiga villkor utifrån sina behov och förutsättningar.

-          Möjliggöra för en större delaktighet för personer med funktionsnedsättning vad gäller aktiviteter i hela kommunen inom kultur- och fritid. Tillsammans med Gavlefastigheter arbetar nämnden för att fler av verksamhetslokalerna ska göras tillgängliga ur olika perspektiv, till exempel neuropsykiatriska funktionsnedsättningsanpassningar på Kulturskolan och tillgänglighetsanpassningar i idrotts-, motions- och friluftsanläggningar, för att möjliggöra en bred delaktighet inom målgruppen.

Vidare ger Helene Börjesson (MP) exempel på vad respektive avdelning har arbetat med gällande tillgänglighetsanpassning. Fritidsavdelningen har:

-          Subventionerat tider i idrottsanläggningar för att bidra till en aktiv fritid för personer med funktionsnedsättning.

-          Monterat takskenor med tillhörande sele i Brynäsvallens ishall, vilket främjar konståkningsföreningar och paraidrotten. Selen fungerar som hjälpmedel för alla som aldrig har provat skridskoåkning.

-          Åtgärdat belysningen på Brynäsvallen efter tidigare trygghetsrond på området under 2023.

-          Utvecklat möjligheterna på Fjärran Höjderbadet genom bland annat hjälpmedel såsom duschsängar i omklädningsrum, hissar vid bassängerna och automatisk dörröppning in- och ut i anläggningen, men även mellan simhallarna. Sedan 2015 finns ett omklädningsrum för dem som inte önska eller kan byta om med andra utifrån särskilda behov. Under 2023 byggdes en ramp som möjliggör åtkomst för rullstolar och barnvagnar att komma ner till bassängerna vid utebadet. Under 2024 har ytterligare en ramp byggts vid idrottshallen vilket säkerställer säker uthyrning för samma målgrupp.

-          Utifrån det höj- och sänkbara bassänggolvet ge möjlighet till föreningar att hyra och bedriva badverksamhet för personer med funktionsnedsättning på Valbobadet.

-          Sökt och beviljat strandskydd för träramper från brygga till vindskydd och dass på Vitgrund.

-          Kontinuerligt arbetat för att skapa och anpassa meningsfull sysselsättning inom friluftslivet och Hemlingbystugan för människor med funktionsnedsättning.

-          Satt i gång morgonbelysning igen vid Kungsbäck, Mariehov, Åbyvallen och Sätras motionsspår. Detta med anledning av att det funnits en stor efterfrågan att kunna nyttja dessa spår på morgonen.

-          Via instagramkontot ”friluftslivgavle” publicerat ett inlägg om tillgänglighet med tips om deras verksamheter. Inlägget handlar om tillgängligt friluftsliv och riktar sig mot en av idrottspolitiska programmets prioriterade målgrupper – personer med olika funktionsnedsättningar.

-          I början av året genomfört en trygghetsrond på Träffen tillsammans med föreningar där barn och unga mellan 7–20 år samt ledare är representanter.

-          Genomfört en tillgänglighetsinventering på Nynäs IP tillsammans med Parasport Gävleborg. Inventeringen innefattade konstgräsplan, ishall och sporthall med omkringliggande utrymmen som toaletter och omklädningsrum.

Kulturavdelningen har bland annat:

-          Ordnat så att alla medarbetare inom Konsument Gästrikland deltagit i fortbildning om hur man möter personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar som ett steg i arbetet mot att personer med funktionsnedsättning ska ha större inflytande i frågor som berör dem.

-          Påbörjat ett samarbete med Enheten för daglig verksamhet (EDV) i Agnes Kulturhus. Där kommer personer med funktionsnedsättning att utföra vissa arbetsuppgifter med stöd av handledare. De nya kollegorna från EDV bidrar till större delaktighet för personer med funktionsnedsättning och blir också viktiga representanter för Agnes Kulturhus.

-          Varje år arrangerat en deltävling av den nationella tävlingen Funkisfestivalen i Stora Gasklockan Gävle kommun i samarbete med KF Heros, Medborgarskolan och föreningen Funkisglädje. Funkisfestivalen är en melodifestival för personer över 15 år med funktionsnedsättning. Vinnaren representerar Gävle i en semifinal i Stockholm.

-          Ordnat en tillgänglighetsanpassad entré på föreningshuset Labbis i Forsbacka. På bruksområdet finns även en tillgänglighetsanpassad scen i kulturlokalen Glödgen.

Inför sammanträdet hade rådet skickat med frågor och synpunkter till Helene Börjesson (MP) gällande Agnes kulturhus samt konserthuset. 

Frågor och synpunkter gällande Agnes kulturhus:

-          Böckerna står alldeles för nära golvet. Svar: De har nyligen köpt in små pallar om man vill sätta sig och vila. Annars kan man be personalen om hjälp.

-          Varför råder det broddförbud och varför lånar man ut tofflor som inte fungerar för personer med gångsvårigheter? Svar: Det har köpts in nya typer av tofflor som man kan använda nu. De ska vara bättre är de tidigare.

-          Varför finns det inga sittplatser som är 50 cm med armstöd? Svar: Det finns stolar med armstöd på alla plan. Alla har riktlinjen på sitthöjd 45–50 cm.

-          Golvet i entréhallen är väldigt halt. Svar: Tyvärr inte mycket att göra åt. Golvet kommer inte att bytas ut.

-          Som rullstolsburen känner man sig inte välkommen i bistron på grund av för hög disk. Finns heller ingenstans att ställa brickan när man ska betala. Svar: Alla kommentarer som kommer fram meddelas till den privata firma som har bistron.

-          I hissarna hade det behövts speglar som går ända ner till golvet så att man kan backa ut med rullstol eller barnvagn. Svar: De är redan godkända och besiktigade ur tillgänglighetssynpunkt. Finns inga planer på att byta ut.

-          Har inte fått se den RWC som ska finnas bakom scenen. Svar: Vill man se den kan man säga till i förväg.

-          Hur ser man på rullstol och rollator där det är skogräns? För rullstolsburna är hjulen ens skor. Svar: Skogränsen finns för att bebisar kryper runt på dessa ställen. Det bör inte vara något problem med rullstol eller rollator om det händer ibland.

-          För låga sittmöbler utan armstöd på terrassen. Svar: Som det ser ut nu så finns inga planer på att köpa in nya möbler. Däremot kan alla synpunkter som kommer in leda till utveckling i framtiden.

-          Hur tänker man gällande busshållplats om det blir en park utanför kulturhuset? Det är en bra bit att gå från Söderhielmska eller rådhuset. Svar: Det är en fråga om för tillfället inte hanteras.

Frågor och synpunkter gällande Konserthuset: 

-          Den nya ingången till RWC:n är inte bra. När man ska gå in/ut från RWC får man dörren från herrarnas på sig. Det ska finnas en policy som säger att toaletten inte ska vara mittemot dörren så man känner sig lite skyddad om man behöver kalla på hjälp. Här är den mittemot. Tvål nås inte från rullstol, det finns inga krokar att hänga till exempel väskan på som nås från rullstol. Varför byggde man inte ny RWC borta vid ingången vid ”Tamburinen”? Svar: Gävle kommun är bara hyresgäster då det är Gavlefastigheter AB som äger frågan. Enligt Gavlefastigheter följer den nya ingången till RWC:n byggnormen. Krokar att hänga kläder på samt tvål är beställt.

-          Varför står det på hemsidan att det finns två rullstolsplatser? Förut har det funnits fyra. Svar: Ska lyfta frågan vidare i det fortsatta arbetet med tillgänglighetsanpassning.

-          Det är otydligt när man ska boka handikapp platser. Svar: Upplever att det är tydligt.

-          Varför står det olika information beroende på vilken sida man kollar på? Svar: Ska kolla över lösningar på detta.

-          Får man sitta på första balkongen med rollator? Förut fanns en rullstolsplats där som sedan togs bort på grund av säkerhetsskäl. Svar: Ja, om man kan parkera rollatorn vid kanten och sedan gå in till platsen.

-          Det finns inget glutenfritt i restaurangen. Varför? Svar: Det är en privat restaurang och de har fått denna synpunkt.

Verksamhetschef Pia Gabrielli ger en uppdaterad information gällande Träffpunkt Nygatan 77.

Rådets medlemmar tycker att inriktningen på verksamheten idag inte motsvarar det den gjorde tidigare. Förut var det en stor trygghet och många kände att de kunde gå dit i stället för till psykakuten. Personalen som arbetade då var utbildade. Personalen som arbetar där nu är inte utbildade i att möta personer med psykisk ohälsa. Enligt rådet så är det många som upplever att det inte känns så tryggt som det gjorde tidigare.

Pia Gabrielli berättar att det är många år sedan som verksamheten ändrade inriktning och blev mer en träffpunkt. Det ska vara kravlöst och man ska kunna komma dit när man vill. Verksamhetens uppdrag är att skapa glädje, gemenskap och en meningsfullhet i vardagen för personer med psykisk ohälsa. Just nu har de ett roligt utvecklingssamarbete med Aktiv fritid där fem verksamhetschefer går ihop och finansierar en fritidssamordnare. Aktiv fritid är ett projekt som från och med 2025 utvidgas till att även vända sig till personer som har stöd från socialpsykiatrin inom Välfärd Gävle. Tidigare vände de sig bara mot personer med stöd av LSS. Syftet är att möjliggöra att prova på olika aktiviteter i gemenskap med andra.

I nuläget pågår ett omställningsarbete inför den nya socialtjänstlagen som planeras att träda i kraft i juli i år. De har beslutat att en del i arbetet ska vara att utveckla arbetssätt inom personligt boendestöd med syfte att bättre möta individernas behov.

Kontorschef Kia Fernlund informerar om uppfyllandet av lagkravet om samverkan i LSS-frågor samt vilka förändringar man arbetar med inom LSS-området efter beslutet i december på AFN:s sammanträde. Boendeplanen kommer att tas upp vid ett annat tillfälle.

Kia Fernlund berättar att kommunens Funktionsrättsråd är ett forum för samverkan kring LSS-frågor då det är ett organ för överläggningar, samråd och ömsesidig information mellan funktionsrättsorganisationer och styrelser och nämnder i Gävle kommunkoncern. Det är remissinstans i frågor som rör personer med funktionsnedsättning.

I december fattade Arbetsmarknads- och funktionsrättsnämnden ett beslut att ändra åldersgränsen för korttidsverksamhet barn och unga enligt LSS från 0–19 år till 0–17 år och att den övergång som gäller för personer 18–19 år sker i samråd med den enskilde och deras vårdnadshavare. Oavsett om man är på korttidsverksamhet för barn och unga eller vuxenkorttids så är Välfärd Gävle skyldiga att anpassa för individen. Beslutet fattades för att följa riktlinjer från Inspektionen för vård och omsorg (IVO), som föreskriver att barn och vuxna inte ska vistas tillsammans i korttidsverksamhet, och för att underlätta en smidigare övergång från barndom till vuxenliv, ändras åldersgränsen. Från 18 års ålder blir det i stället möjligt att ansöka om korttidsvistelse för vuxna enligt LSS. Förändringen grundar sig på att en person som fyller 18 år anses myndig och vuxen, vilket innebär att de inte längre ska vistas tillsammans med barn i korttidsverksamhet.

Omställningsarbetet för detta är fortfarande lite oklart. Förändringen sker inte från en dag till en annan, utan över tid. Det är dock ett prioriterat område och därför sker ett fortsatt arbete för en samordnad planering och bemanning med utgångspunkt i kundens behov och insats, samt en kraftig minskning av timvikariat. De behöver bli självförsörjande med ordinarie personal och fördela det bättre ekonomiskt och utifrån de insatser kunder vill ha och behöver.

Utöver detta pågår även en kartläggning av behovet av nattbemanning som gäller särskilda boenden. Det ser olika ut beroende vilka behov man har och om det är grupp- eller serviceboende. Detta är något som ses över. De tror att det går att samordna i större utsträckning med socialpsykiatrins område. Det skulle ge en vinst i dubbel kompetens.

Vidare berättar Kia Fernlund att alla som har biståndsbeslut enligt LSS § 9.10 erbjuds daglig verksamhet (EDV). Antalet platser inom EDV utökas med befintliga resurser. De utreder nu möjligheten att strukturera upp förmiddags- eller eftermiddagspass till personer som deltar halvtid i daglig verksamhet.

Rådet kräver ett LSS-råd där de som äger frågan, det vill säga FUB Gävle och DHR Gävle, samverkar med kommunen för att alla berörda ska få inflytande över sin vardag. Funktionsrättsrådet vill ha övergripande information om LSS men själva samverkan ska ske i LSS-rådet. Ledamöterna påpekade att samverkan i LSS inte är valfritt utan ett lagkrav.

Mattias Larsson, projektledare för Gävle Teater, informerar om ombyggnationen av teatern utifrån tillgänglighet.

Just nu pågår en renovering av Gävle Teater som beräknas pågå mellan 2025–2026. Renoveringen innebär bland annat renovering av grunden, fasaden samt ventilationen. Samtidigt kommer det bli förbättrad tillgänglighet i byggnaden.

De tillgänglighetsåtgärder som finns planerade är:

-          En ny plattformslift i biljettkassan. Den kommer finnas till höger om entrén, där det i dagsläget är en biljettkassa. Hur knapparna i hissen ska vara är i nuläget inte planerat, så där tas gärna önskemål och synpunkter emot.

-          Ny RWC i entréplan. Det som idag är damernas toalett kommer att göras om till unisex toalett och RWC. Alla toaletter kommer kunna användas av alla.

-          Ny RWC på plan 4. På första balkongraden kommer en RWC att göras. I nuläget finns en dam- och herrtoalett på den ytan, men den tas bort och det görs en större RWC.

-          På balkongerna kommer det att sättas upp ledstänger så att man har något att hålla sig i. I dagsläget är det väldigt lågt räcke. Detta kommer delvis att skymma sikten, men de ska försöka göras så smäcka som möjligt.

-          Ny ledstång i huvudtrapporna med förbättrad belysning. Idag är det ett ställe som är lätt att falla på då handledaren på väggen tar slut när det är två trappsteg kvar, vilket gör att man tror att trappan är slut.

I och med att Gävle Teater är ett kulturarv så får de inte göra som de vill informerar Mattias Larsson.

Trafikingenjör Sara Morén och landskapsarkitekt Matilda Rutström informerar om hur man arbetar med tillgänglighetsanpassning inför sommaren gällande uteserveringar.

När en restaurang önskar ha uteserveringar skickar de in en ansökan till polisen som i sin tur skickar en remiss till Livsmiljö där den granskas. Bedömningen görs från fall till fall huruvida ansökan ska godkännas eller ej. När Livsmiljö Gävle gör bedömningen lutar de sig mot en policy som heter policy för upplåtelse av allmän mark. Policyn har några punkter kopplade till tillgänglighet. Det står bland annat att ”det ska vara lätt att ta sig både in på serveringen och förbi den. Det innebär att den ska placeras i marknivå och inte ta upp mer utrymme än vad som är anvisat så att alla kan ta sig förbi. I fall där uppbyggnad beviljas ska en godkänd ramp integreras i uppbyggnaden, inom upplåtelseytan. En uteservering bör alltid lämna minst 70 centimeter fritt utrymme till ledstråk för synskadade.”.

Några av de krav som ställs på en uteservering är att det ska vara:

-          Avgränsat och finnas en låg sarg längs marken. För att underlätta för synskadade

att upptäcka serveringen ska alla avgränsningar ha en låg sarg längs marken

-          Ordning och reda. Uteserveringen ska vara en del av gaturummet

I nuläget hanterar Livsmiljö Gävle ansökningar för uteserveringssäsongen 2025. De kommer noggrant att gå igenom de ansökningar som kommer in.

Sara och Matilda berättar att de har en stadsvärd som är ute och tar stickprov för att se huruvida uteserveringarna följer de krav som finns. Stadsvärden utgår då från ansökan som har gjorts och vad kommunen har godkänt. Om villkoren som ställs i tillståndet för platsupplåtelse inte följs och felet inte åtgärdas efter påpekande kan tillståndet dras in.

Anders Ekman (C) informerar om att kajer kommer att tas upp i rådet i framtiden. 

Peter Johansson (M) informerar att regionen har avvisat kommunens initiativ att göra revision eftersom regionen inte har ekonomi för att göra brukarstyrda brukarrevisioner.

Nästa möte är den 10 april i Förvaltningshuset rum Amsterdam klockan 13:00-17:00.