Möte 2023-10-09

Ordföranden hälsar alla välkomna och öppnar mötet.

Upprop görs av sekreteraren, närvarande står på sid 2. Carina Skoog utses att justera protokollet.

Kommunala Funktionsrättsrådet beslutar att fastställa föredragningslistan enligt utsänd handling.

Ett tillägg görs under § 41; skrivelsen boendestöd.

Föregående protokoll hittar du här: Möte 2023-05-08 | MeetingPlus [sv] (gavle.se)

Här hittar du aktuella detaljplaner: Detaljplaner – Gävle kommun (gavle.se)

Helene Engman från riksförbundet Hjärnkoll informerar om brukarstyrda brukarrevisioner. 

År 2021 utbildades en grupp brukarrevisorer med syftet att Region Gävleborgs brukare ska ha samma möjlighet som i övriga landet att få sin röst hörd. Hösten 2022 presenterades deras första och hittills enda revision.

Man utför revisionen i två delar där den ena delen genomförs genom en kvalitetsundersökning av en verksamhet inom psykiatri eller socialpsykiatrisk avdelning (bipolärmottagning, BUP, öppenvård, slutenvård). Även inom socialpsykiatrins verksamheter (bostad med särskild service, boendestöd, aktivitetshus, träffpunkt, myndighetsutövning) samt vid behandling/metod vid SIP – samordnad individuell planering.

Brukare får svara på frågor om stödet de får och utförs av personer med egna erfarenheter av psykisk funktionsnedsättning eller psykisk ohälsa.

Den andra delen utförs genom ett så kallat trippelsyfte för att göra stödet ännu bättre, öka brukarnas inflytande och stärka brukarna.

En brukarrevision kan göras enskilt eller på regelbunden basis, vid uppstart av verksamheter samt vid ombyggnationer.

Brukarrevision handlar inte om att tilldela betyg –”gör verksamheten ett bra eller dåligt jobb?” Det är en process där personal får tillfälle att stanna upp och reflektera kring sitt arbete samtidigt som de lär känna brukarna ännu bättre.

Vinster med revisionen för personalen är:

•       Tydligt och konkret underlag som vägledning i arbetet

•       Får beröm och positiv feedback – kvitto på vilken stor roll de spelar i brukarnas liv

•       Får reda på vad de gör som har effekt så att de kan fortsätta med det

•       När brukarna stärks, får mer tillit och upplever vardagen som ännu bättre får även personalen en bättre arbetsmiljö.

Vinster för brukarna med revisionen är:

•       Blir sedda, hörda och tillfrågade

•       Att få påverka ökar tilliten till verksamheten

•       Intervjun i sig är stärkande

•       Mötet med en person med egen erfarenhet som jobbar stärker, inspirerar och ger hopp

•       Spännande händelse som bryter vardagen

•       Förändringar i verksamheten förbättrar vardag och mående.

Planeringsstrateg Lars Eriksson informerar om riktlinjer för bostadsförsörjning. 

Enlig Lars påbörjades arbetet år 2022 och genom riktlinjerna främjas en god bostadsförsörjning. Lagen säger att kommuner har huvudansvaret och vid varje mandatperiod ska man anta riktlinjer för bostadsförsörjning.

På grund av inflationen och ökade priser har invånare flyttat ut på landsbygden i större utsträckning och befolkningstillväxten har därmed gått ner. Riktlinjerna är anpassade till ökad inflyttning men revideras vid förändringar så att planen ska fungera.

Riktlinjerna anger ett antal mål för bostadsförsörjningen. Utöver de nationella och regionala målen tar riktlinjerna upp fyra mål för Gävle kommun:

1.       Bostadsbeståndet ska öka med minst 800 nya bostäder per år.

2.       Alla invånare ska kunna erbjudas en god bostad till rimlig kostnad i en god boendemiljö med bra boendeservice.

3.       Utbudet av bostäder ska vara attraktivt och bidra till inflyttning i kommunen.

4.       Bostäder och bostadsområden i kommunen ska utvecklas mot att vara socialt, ekologiskt och ekonomiskt hållbara, både vid nybyggnad och vid insatser i befintliga bostadsområden.

Vid ytterligare frågor kontakta lars.eriksson@gavle.se

Trafikplanerare Amer Aslam informerar om cykelvägvisningsplanen.

Amer informerar att Gävles cykelvägnät har succesivt byggts ut som ett led i kommunens ambition om att öka cykelandelen och att bli en cykelstad av rang. En konsekvens av detta är att nuvarande cykelvägvisning är inaktuell och behöver uppdateras.

Målet med uppdraget är att ta fram en vägvisningsplan för hur det nya vägvisningssystemet i Gävle ska se ut. Syftet är att implementera ett skyltsystem som blir lättförståeligt för cyklisten, dvs enhetligt med kontinuitet och god läsbarhet för att som effekt få fler att cykla i Gävle.

I processen ingår det att omvärldsbevaka, göra en nulägesanalys, målpunktsanalys, strategiformulering och en skyltplan.

Amer samlar in synpunkter från medlemmarna i Funktionsrättsrådet och tar med sig sammanställningen till sitt arbete med uppdraget om cykelvägvisningsplan.

Det går att mejla ytterligare synpunkter till amer.aslam@gavle.se

Social hållbarhetsstrateg Josefine Wennelin informerar om arbetet med "inkludering ur ett tillgänglighetsperspektiv". 

Information ges om att kommunstyrelsen uppdras att stärka arbetet med tillgänglighet för alla medborgare. Under året ska ett strategiskt arbete för ökad integrering av tillgänglighetsperspektiv i våra verksamheter prioriteras (uppdrag 8 2022).

Fram till idag har man gjort ett förarbete, arbetat fram ett förslag på uppdragsplan och ärendet har tagits upp i utskottet för Social hållbarhet.

Exempel på uppdrag med tillgänglighetsintegrering under 2022 – 2023:

•       Projektet Rörelsesatsningen i Gävle kommun omfattar ett funktionsrättsperspektiv och blev enligt projektparten Parasport Gävleborg först ut (Rörelsesatsningen i Gävle kommun bygger delvis på ett nationellt utvecklingsarbete)

•       Handlingsplan för äldrevänlig kommun och aktiviteter kopplade till det

•       Enheten för Social hållbarhet genomförde i samplanering med Kultur och fritid, RF-SISU Gävleborg, Parasport Gävleborg och KF-Heros i juni 2022 ”Kunskapshöjande workshop om förutsättningar för personer med funktionsersättning att nå ett aktivt och självständigt liv”

•       Kultur- och fritidsnämnden genomförde jämlikhetutredningen som beaktade samtliga diskrimineringsgrunder. Enheten för social hållbarhet deltog i processen

•       Tre steg för ett bättre Gävle – inkluderande bemötande, jämlikhet och icke-diskriminering. Kommunintern utbildning som leder fram till en diplomering

Livsmiljö/Tekniska tog fram en lek- och aktivitetsstrategi som omfattar ett funktionsrättsperspektiv. Det har också skett en inkluderande marknadsföring i samband med arbetet och ett funktionsrättsperspektiv finns med i utformningen av aktiviteter i Stadsdelslyftet.

IOP-avtal mellan förebyggande Välfärd och Heros har fått föreningsbidrag beviljat av AFN nämnden i 3 år. Samarbetet handlar om att ordna olika kultur- och fritidsaktiviteter med stöd av värdeöverföringsmedlen på Ytterligare finansiering som syftar till att skapa en Aktiv Fritid för personer med funktionsnedsättning.

Medel har beviljats för Funkisfestivalens deltävling i Gävle. Allt från Funkisfestivalen till Disco, Hjältarnas lopp, måndagskvällar på Moränen med att prova på aktiviteter m.m.

Förbättrade interna rutiner för att möjliggöra att fler invånare får ta del av samverkansformen TRISAM (tidig samordnad rehabilitering).

Kultur och fritid reviderade sitt idrottspolitiska och friluftspolitiska program och integrerar ett tydligare funktionsrättsperspektiv.

Samarbetsprojekt med Rädda barnen ”det handlar om trygghet”. Syftet är att fler barn som har varit utsatta för våld ska få hjälp i ett tidigt skede för att lindra effekterna av våldet, däribland psykisk ohälsa. Målgruppen är barn i årskurs fyra och barn i grundsärskolan och de deltar genom barnråd som initieras vid projektstart och som sedan kontinuerligt fungerar rådgivande och samskapande.

Gävle kommun deltog i förarbetet till att Länsstyrelsen och Region Gävleborg gemensamt bjöd in till en halvdagskonferens om olika metoder för att upptäcka och förebygga våldsutsatthet hos personer med funktionsnedsättning.

Förstudie Fontänhus har genomförts.

För att ta nästa steg bedömer man att det finns anledning att aktivera fler programmål i Socialt hållbarhetsprogram och det föreslås vissa förbättringar till en eventuellt framtida revidering av programmet.

Förslagen är:

·         Jämförelse av Gävle kommuns redan uttryckta mål och uppdrag i styrande dokument med de rekommendationer som vår medlemsorganisation SKR (Sveriges kommuner och regioner) tagit fram i sitt positionspapper ”Funktionshinder och delaktighet” (2017) och  Positionspapper | SKR samt Positionspapper för psykisk hälsa | Uppdrag Psykisk Hälsa (uppdragpsykiskhalsa.se) (2023) 

 

·         Uppdraget ses som en naturlig del av en utvecklad styrmodell - eftersom de strategiska programmen och förhållandet till övrig målstyrning behöver utvecklas.

I dialog med ansvariga sektorer, nämnder och styrelser inklusive bolag säkerställer man att det finns aktuella nulägesanalyser, pågående arbete utifrån lagstiftning och/eller uppdrag och en plan för uppföljning.

Eventuella rekommendationer som inte omfattas men som bedöms som viktiga och relevanta tas med som underlag i en framtida revidering av Sociala hållbarhetsprogrammet. Det görs även en bedömning om det behöver tillsättas en tillfällig budget med syftet att kunna förstärka med kompetens om dom själva saknar kapacitet eller kunskap. Budgeten ska fortsatt stimulera ett intersektionellt arbetssätt men samtidigt säkerställa ett aktivt funktionsrättsarbete. Intersektionellt arbetssätt handlar om hur olika diskrimineringsgrunder och maktordningar kan påverka varandra, och ibland till och med kan förstärka varandra.

Samtliga programmål behöver mer eller mindre omfattas av ett integrerat tillgänglighetsperspektiv. Till exempel är risken att utsättas för våld nästan dubbelt så stor för personer med funktionsnedsättning än för dem utan. I det här exemplet handlar det lika mycket om att synliggöra det arbetet som sker som att vidareutveckla och förstärka.

Utifrån programmålet om att alla har trygga boendemiljöer har kommunen särskilda lagstadgade skyldigheter utifrån personer med funktionsnedsättning samt höga ambitioner utifrån Socialt hållbarhetsprogram. Här är till exempel bostadsförsörjningsriktlinjerna ett viktigt arbete.

Gävle är en tillgänglig kommun är ett programmål i målområdet: delaktighet och inflytande.

Delmål:

• Gävle kommun ska säkerställa en pedagogiskt, socialt och fysisk tillgänglig lärmiljö i förskola och skola
• Gävle kommun ska säkerställa att tillgänglighetsperspektivet finns med och synliggörs i behovsanalyser och insatser gällande utbildning och sysselsättning

Framgångsfaktorerna:

• Aktivt och kontinuerligt förbättringsarbete i samverkan med andra relevanta samhällsaktörer
• Den fysiska miljön, kommunikationer, och publika lokaler i Gävle kommun är tillgängliga för alla
• GK kommunicerar lättillgängligt, på flera språk, med symboler eller bilder och på ett inkluderande sätt där kommunens mångfald synliggörs.

Fortsatt dialog kommer att ske i Funktionsrättsrådet och medlemmarna föreslår att det borde bildas referensgrupper som arbetar med frågorna samt upprätta en plan för uppföljning. Den nationella strategin kan även lyftas in.

Britt-Inger Norrström ger en kortfattad redovisning av Socialstyrelsens nationella utvärdering av vård och stöd vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd ur region Gävleborgs perspektiv. 

Schizofreni hör till de svåraste sjukdomarna av alla kategorier. WHO har klassat den som en bland de tio mest handikappande sjukdomarna då den drabbar unga personer, är livslång och gör det svårt att leva ett normalt liv i samhället. Personer med schizofreni som är yngre än 50 år har 8 gånger så stor överdödlighet jämfört med samma åldersgrupp i befolkningen.

Socialstyrelsen har utfärdad nationella riktlinjer för schizofreni och liknande psykossjukdomar. Dessa är avsedda för ledning och styrning och riktar sig till beslutsfattare inom hälso- och sjukvården och Socialtjänsten såsom politiker, chefstjänstemän och verksamhetschefer samt andra yrkesverksamma inom vård och omsorg. Enligt Britt-Inger arbetar vi väldigt bra i Gävle och i Gävleborg med denna grupp men arbetet behöver förbättras genom ökad kunskap, vilja och intresse. Britt-Ingers ambition är att ordna ett forum för fortsatta diskussioner.

Socialstyrelsens egen utvärdering:

•       Vissa insatsområden är dåliga men viss aktivitet finns dock (till exempel medicinering)Andra insatsområden är otillräckliga (psykologiskt stöd/behandling och stöd i vardagen)

•       Det finns insatsområden där knappt alls någonting görs (familjestöd)

Utvärdering, medicinering:

•       Ingen systematik vid utprovning och uppföljning

•       Enbart 31% behandlas med läkemedel enligt rekommendation

•       Bristande individuell anpassning (effekt, biverkningar, kön)

•       Enbart 26% behandlas med läkemedel i depåform

•       Enbart 14% av de patienter som anses vara svårbehandlade i schizofreni behandlas med klozapin.

Graden av behandling med aripiprazol (abilify), risperidon (risperdal) och paliperidon (xeplion) vid schizofreni är låg. Färre i gruppen nyinsjuknade som har behandlingen enligt nationella riktlinjer. Det talar för att man inte inleder med de rekommenderade preparaten.

Förbättringsområden inom medicinering enligt Socialstyrelsen:

•       Öka förskrivningen av antipsykotiska läkemedel i
 depåform

•        Öka förskrivningen av klozapin vid svårbehandlad
 schizofreni

•        Öka förskrivningen av aripiprazol (Abilify), Risperidon
 och paliperidon (Xeplion) vid psykossymptom.

Finns det någon sammanställning på synpunkter gällande Bocken-taxi?

Vilka åtgärder har man gjort vid handikapparkeringarna vid Tullhuset? 

 

 

 

 

 

Inget att rapportera.

Inget att rapportera.

Nästa möte är den 4 december på Förvaltningshuset, Amsterdam. 

Den obesvarade skrivelsen om boendestöd lyfts på rådet. Kritik framförs om att det har tagit lång tid och svar förväntas.