Hoppa över navigering
  •   1

    Mötets öppnande

  •   2

    Upprop och val av justerare

  •   3

    Godkännande av dagordning

  •   4

    Föregående protokoll 2022-05-09

  •   5

    Information om brukarrevisionen

  •   6

    Information från HR om trygghetsanställningar

  •   7

    Information från Livsmiljö

  •   8

    Information om dialogmöterna

    • Bilagehandling - Minnesanteckningar från Funktionsrättsrådet 2022-09-06
  •   10

    Rapportering från Gävle kommuns Funktionsrättsråds kontaktpolitiker

  •   11

    Rapport Tullhuset

  •   12

    Information från AFN

  •  

    • 2022-05-04 Del av Brynäs 2:9, parkeringar Godisfabriken - samråd, från Livsmiljö Gävle
    • 2022-05-05 Järvsta 16:74 - Samråd om förslag till upphävande av del av detaljplan, från Livsmiljö Gävle
    • 2022-05-09 Mackmyra 19:2, Valbo-Bäck 6:1, Del av Valbo-Ön 1:7 m.fl. i Valbo  - granskning, från Livsmiljö Gävle
    • 2022-05-30 Holmsund 4:1, kv. Bilangen m.fl. - samråd, från Livsmiljö Gävle
    • 2022-06-07 Del av Brynäs 2:9 parkeringar Godisfabriken - granskning, från Livsmiljö Gävle
    • 2022-06-16 Järvsta 16:74 upphävande av del av detaljplan - granskning, från Livsmiljö
    • 2022-06-20 Del av Kungsbäck 2:10 m.fl. Verksamhetsmark väster om E4 - samråd, från Livsmiljö Gävle
    • 2022-06-22 Del av Hemlingby 19:1 m.fl., utökning av Hemlingby handelsområde - granskning, från Livsmiljö Gävle
    • 2022-06-28 Kristinelund 26:23, Godtemplarvägen 2 – granskning, från Livsmiljö Gävle
    • 2022-08-23 Hille 2:118 m.fl. Gamla Västerbacken - granskning, från Livsmiljö Gävle
  •   14

    Anmälningsärenden/För kännedom

  •   15

    Övriga frågor

  •   16

    Nästa möte

  •   17

    Avslutning

  • Ordföranden hälsar alla välkomna och öppnar mötet.

  • Upprop görs av sekreteraren, närvarande finns på sidan 2. Anders Olsson utses att justera protokollet.

  • § 34

    Godkännande av dagordning

  • Föregående protokoll godkänns och beslutas att läggas till handlingarna.

  • Tord Fredriksen från Region Gävleborg och Helene Engman brukarrevisor i Föreningsnätverket Gävleborg informerar om slutrapporten från brukarrevisionen som utskottet ”psykisk hälsa i Gävleborg” startade i februari 2021 om SIP (samordnad individuell plan). Man har utbildat brukarrevisorer som har egna erfarenheter från insatser från vården.

     

    Metoderna man använde sig av var

    Enkäter:

    • den som har haft SIP
    • anhörig till den som haft SIP.

    Intervjuer:

    • den som har haft SIP
    • anhörig till den som haft SIP
    • de som hade varit hjälpt av en SIP men inte fått någon.

     

    För att nå ut till brukare i hela regionen användes enkät att svara på digitalt. Enkäten har legat på Region Gävleborgs hemsida samt mejlats ut till olika kontaktpersoner. Man sökte även brukare för enskilda intervjuer. De intervjuade var fem personer som själva fått en SIP, samt en närstående till vuxen brukare med SIP. En brukare deltog med anhörig som inte har fått någon SIP men kanske hade varit hjälpt av SIP.

     

    Alla intervjuer utfördes av 2 brukarrevisorer och en enskild brukare.

    Intervjuerna har varit fysiska, på neutral mark med 13 frågor om SIP.

    Intervjun började med information om uppdraget, dess mål och syfte.

    Brukarrevisorerna informerade om sin egna erfarenhet från insatser från vård och omsorg kopplat till psykisk ohälsa vilket uppskattades av brukarna.

     

    De som svarade på enkäten var 74% kvinnor, 19% män och 6% valde att inte uppge sin könstillhörighet.

    De intervjuade var 4 kvinnor och 4 män, och den geografiska spridningen var 6 informanter från Gävle kommun, 1 från Söderhamns kommun och 1 från Sandvikens kommun.

    Resultatet presenteras enligt tre teman:

    •       inför ett SIP möte

    •       under mötet

    •       efter mötet.

     

    De svar man fått från enkäterna på frågan om information före en SIP, så har många svarat att informationen inte har räckt till för brukaren.

    • 39% angav av de fått information om SIP före.
    • 1/3 tyckte att informationen var lätt att förstå.

     

    Nästan 50% av de som besvarat enkäten uppgav att de velat ha mer information före mötet. Här kommer några citat där de

    beskriver vad de saknade:

    • Mer information om vad en SIP innebär och hur den kan hjälpa mig och hur den genomförs.
    • Information om vad jag hade för del i detta, och om jag hade kunnat säga vad jag hade önskat för hjälp.
    • Information om tillvägagångssättet och tidsplan.
    • Jag hade gärna vetat mer om vad jag kunde förvänta mig samt så hade jag velat haft tid att förbereda vad jag själv skulle säga samt vilka frågor jag skulle ha behövt svara på.
    • Min son fick bara en kallelse till SIP men ingen information om vad det var.

     

    Samma resultat fick man från intervjuerna. Att få information om vad SIP innebär borde vara självklart inför ett möte. Likaså vad som är brukarens del i sammankomsten. En riktig information innebär också att brukaren ges tid för att samla ihop sina egna funderingar och möjlighet att få svar på sina frågor.

     

    Önskemål om ”information inför SIP-möte”:

    En informant uttryckte att informationen om SIP var tillräcklig. ”Jag har mer kunskap om SIP än vad professionen har”.

    Tyvärr är det inte många som delar den kunskapen. Förslag från informanter på hur kunskapen kan bli bättre:

    •       Muntlig information skulle föredras för dom som har lässvårigheter.

    •       En annan vill ha det ska komma på papper så hen kan läsa det flera gånger.

    Önskemål om andra hjälpmedel kom också fram i intervjuerna.

    •       Korta lättfattliga filmer kan vara ett bra sätt att sprida information.

     

    Språket som används under mötet ska vara på ett sätt så att alla kan förstår vad som sägs. Man ställde frågan hur de upplevde det.

    •       35% av respondenterna uppgav att förstod vad som sades.

    •       13 % svarade ett nej på frågan.

    •       De övriga, 48% svarade att de delvis förstod samtalet.

    •       En dryg 1/3 av brukarna förstod och kunde hänga med under mötet som handlade om brukaren.

     

    Som brukare har man många frågor kring sin situation. Att ha en SIP borde ge bästa möjligheter att få svar på sina frågor då alla är samlade.

    Att ställa frågor i ett rum med flera aktörer upplever många brukare som stress-triggande.

     

    Man frågade respondenterna om de ställt och fått svar på sina egna frågor under mötet.

    7% svarar att de fått svar på sina frågor. Drygt 50% svarade att de delvis upplevde att de fått svar på sina frågor.

     

    Upplevelsen av dålig kommunikation kom igen vid flera intervjuer.

    Känslan av att stå utanför där ingen hör brukarens behov.

    En anhörig berättade om en otrygg och otydlig situation i samband med SIP. En annan informant berättade om ett möte som gav en så dålig känsla, att det resulterade i jobbiga destruktiva tankar.

    Frågan ställdes hur respondenterna upplevde samarbetet mellan de övriga deltagarna på mötet och nästan 1/5 upplevde att samarbetet mellan deltagarna var bra. Att hela 38 % svarade nej på frågan är för brukares del inte bra. Gott samarbete i god ton betyder mycket för resultatet av mötet. Och inte minst för brukarens och den anhörigas känsla av trygg miljö som gör att de vågar öppna upp.

       

    Alla utom en av våra respondenter berättade om dåligt samarbete på sitt första SIP-möte:

    ”Mötet var skrämmande. Ingen hade informerat mig om mötet och hur det skulle gå till. Jag hade social fobi och det blev stressigt med alla människor. Jag fick ställa frågor på mötet, men eftersom ingen hade informerat mig om något så kom allt som en chock. Jag kunde inte uttrycka mig som jag borde ha gjort, jag hade en utlämnade känsla i mig. Kuratorn som var mötesledare, styrde mötet helt och hållet. Hen pratade hela tiden om mig, inte med mig.

    Mina senaste SIP har känts meningsfulla och bra för mig. Jag har då fått stöd och hjälp med vad jag behöver”.

     

    På frågan om delaktighet i den skriftliga planen svarade 13 % att de känt sig delaktig. En gemensam uppföljning och genomgång av planen tillsammans med brukaren önskas. Delaktighet är stärkande.

     

    I enkäten fick respondenterna svara på om de upplever att det de som kommit överens om i planen har följts? Man gör en plan så alla ska veta var vi är på väg. Att bara 1/5 av respondenterna svarar ja på denna fråga känns inte heller som ett resultat att känna sig nöjd med.

     

    Upplevdes SIP som meningsfull? Knappt 20 % av de som besvarat enkäten svarade ja på frågan.

     

     

     

    En informant uppgav:

    •       ”Det var skönt att man lyssnade på mig. Jag fick upp hoppet. Det är skönt att det är någon som frågar hur jag har det”.

    Till slut några tänkvärda ord från en informant:

    •       ”Först i efterhand förstod jag vad en SIP är. Ett stort möte som handlar om framtiden."

     

    Man hoppas på att många tar del av rapporten för att kunna förbättra dessa möten och samordningsförbundet har visat intresse för revisionen. Efter några år blir det en uppföljning av hur det blev.

     

    Det framkommer i rådet att fler revisorer behövs och rådet vill fortsätta med arbetet för att kunna förbättra samverkan mellan kommunen och Regionen.

  • Johan Öholm avdelningschef på Livsmiljö- fritid, informerar om tillgänglighetsanpassning vid evenemang.

     

    Enligt Johan är det vanligast att externa aktörer arrangerar och sköter evenemangen i Gävle kommun. Gasklockorna hyrs oftast externt exempelvis.

    Ibland sker samverkan mellan kommunen och arrangören och då kan man försöka finna lösningar på tillgänglighetsanpassningar. Exempelvis hade man samverkan vid World Cup Volt hockey i september där man vidtog åtgärder för att rullstolar kunde komma in.

     

    Fritid har ansvar för synpunkter för hur det bör arrangeras. Det finns dock ingen kravlista på de externa arrangörerna förutom på anläggningar som hyrs ut av våra egna lokaler. Gasklockorna hyrs oftast externt exempelvis.

     

    Johan tar med sig frågan för vidare diskussioner till utskottet för blivande evenemang.

  • Helene Åkerlind informerar att utskottet har bjudit in Magnus Höjer, sektorchef på Välfärd och AFN (arbetsmarknads- och funktionsrättsnämnden) till den 10 november för att diskutera brukarrevisionen. Det är tänkt att utbildade brukarrevisorer kan användas i Gävle från år 2023.

  • Helene Åkerlind informerar att man har följt upp trygghetsanställningar. Protokollet har inte kommit från det utskottet än.

     

    Brev är utskickat till boendestöd och omvårdnad om förfrågan när ett möte kan äga rum för vidare diskussioner.

     

    Samhällsbyggnadsutskottet kommer att komma i gång.

  • Helene Börjesson (MP) från kultur- och fritidsnämnden informerar att man har haft en el-hockey cup på Gavlehov med 6 nationer, 200 spelare och 100 ideella arbetare. Spelarna använde sig av en sportig permobil som är anpassad för el-hockey.

  • Asfalteringen har inte genomförts trots att information gick ut om att det skulle ske efter vintern. Trottoarkanten är hög vilket försvårar framkomlighet.

     

    Dom tidsbegränsade parkeringsplatserna vid Coop försvårar för personer att gå på sina behandlingar.

     

    ·         Bilaga, svar från Marie Grew, Livsmiljö, gällande Tullhuset.

  • Lars Lodin kontorschef på förebyggande och kompetens Välfärd informerar om Aktivitetshuset Nygatan 26 och dess verksamhet som tidigare hette Nygården.

     

    Verksamheten driver träffpunkten i ena delen av huset och den andra delen är kopplad till arbetsmarknad med handledare och handlingsplan som bygger på att personer ska komma in i arbetslivet. Träffpunkten är öppen för alla med psykisk ohälsa, då det är ett hinder att komma ut i arbetslivet och för att bryta isolering. Det finns inte längre en övre åldersgräns för vistelsen på träffpunkten.

    Eftersom dessa två verksamheter är sammankopplade så har en utvärdering visat att det inte är så enkelt att få ihop personer med olika syften. Man har tillsatt en utredare för att förbättra verksamheten och man söker också efter en ny lokal för träffpunkten. Dock finns det inget hinder att efter sitt arbete gå till träffpunkten om man önskar eller att delta i aktivitetslokalen utan handledare.

     

    Man har även påbörjat ett arbete med ”Fontänhuset” där kommunen står för finansieringen med representanter från andra aktörer.

    Det ska fungera som en plats för psykiatrisk rehabilitering och en öppen dörr till en meningsfullare tillvaro för människor med psykisk ohälsa. Verksamheten ska bygga på förmågan till arbete, delaktighet och social gemenskap i samverkan med civilsamhället.

    • 2022-05-04 Del av Brynäs 2:9, parkeringar Godisfabriken - samråd, från Livsmiljö Gävle
    • 2022-05-05 Järvsta 16:74 - Samråd om förslag till upphävande av del av detaljplan, från Livsmiljö Gävle
    • 2022-05-09 Mackmyra 19:2, Valbo-Bäck 6:1, Del av Valbo-Ön 1:7 m.fl. i Valbo  - granskning, från Livsmiljö Gävle
    • 2022-05-30 Holmsund 4:1, kv. Bilangen m.fl. - samråd, från Livsmiljö Gävle
    • 2022-06-07 Del av Brynäs 2:9 parkeringar Godisfabriken - granskning, från Livsmiljö Gävle
    • 2022-06-16 Järvsta 16:74 upphävande av del av detaljplan - granskning, från Livsmiljö
    • 2022-06-20 Del av Kungsbäck 2:10 m.fl. Verksamhetsmark väster om E4 - samråd, från Livsmiljö Gävle
    • 2022-06-22 Del av Hemlingby 19:1 m.fl., utökning av Hemlingby handelsområde - granskning, från Livsmiljö Gävle
    • 2022-06-28 Kristinelund 26:23, Godtemplarvägen 2 – granskning, från Livsmiljö Gävle
    • 2022-08-23 Hille 2:118 m.fl. Gamla Västerbacken - granskning, från Livsmiljö Gävle
  • § 44

    Anmälningsärenden/För kännedom

  • Funktionsrättsrådet önskar en ny tillgänglighetsrond på Limöbåten.

    Även kontroll önskas på den nya båten Royal Star.

     

    Tidigare anmäld fråga från rådet att besvara: Varje år ordnar kommunen för personer som bor på särskilt boende med LSS-beslut en resa till Stockholm samt inbjudan till Funkisfestivalen. Varför går inte erbjudandet ut till alla med LSS-beslut?

     

    Helene Åkerlind svarar att man glömmer personer som har LSS-beslut i eget boende och att frågan måste påtalas. Pia Gabrielli som är verksamhetschef på förebyggande och kompetens i Välfärd informerar att det finns kulturombud på varje verksamhet som kan lyfta den frågan.

  • Nästa möte är måndag den 5 december, 2022 kl. 13.00-17.00 i Konserthuset Bo Linde salen.

  • Ordföranden tackar deltagarna och avslutar därefter dagens sammanträde.

Vi använder cookies på denna webbplats för att förbättra din användarupplevelse.