Möte 2016-03-16

- Flyktingsituationen

Muntlig presentation vid sammanträdet.

Ärendet

Kommunledningskontoret skickade 2016-02-01 en begäran till Näringslivs- och arbetsmarknadsnämnden att yttra sig om den utredning som Omvårdnad Gävle gjort i samband med besvarandet av en motion av Måns Montell (M) om införande av Lagen om valfrihetssystem (LOV) i daglig verksamhet.

I enlighet med §18 KF 2015-02-23 beslutade Kommunfullmäktige att uppdra till Omvårdnad Gävle att utreda hur ett valfrihetssystem för daglig verksamhet skulle kunna fungera. I den utredning som Omvårdnad Gävle utfört har Näringsliv & arbetsmarknad Gävle bistått med faktaunderlag för att beskriva den verkställigheten av beslut om daglig verksamhet och det ansvar som förvaltningen har.

Omvårdnad Gävle fastslog i sitt beslut §202 ON 2015-12-17;

• att det är möjligt att införa LOV i daglig verksamhet

• om Kommunfullmäktige fattar beslut därom måste flera åtgärder vidtas och beslut fattas under implementeringsfasen, det behöver klargöras vart beställar- och kravkompetensen ska ligga, vilket kommer kräva en ändring av reglementen och organisationsjustering hos ansvarig nämnd

• ett ersättningssystem som fungerar i LOV behöver tas fram och en noggrann konsekvensanalys ur ett kundperspektiv. Detta för att inte bredden av verksamheter inte minskas och så att systemet i sig inte skapar en inlåsningseffekt 

Det är den utredningen som föregår Omvårdnad Gävles beslut som Näringslivs- och arbetsmarknadsnämnden ska yttra sig om.

En kort sammanfattning av yttrandet

Den dagliga verksamheten i Sverige kommunaliserades tillsammans med övriga insatser som utgår ifrån lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) i samband med den nya LSS-lagstiftningen trädde i kraft år 1994. I Gävle kommun övergick verksamheten ifrån Landstiget Gävleborg 1995-01-01. Enheten för daglig verksamhet (EDV) har sedan 1995 arbetat med att forma verksamheten utifrån brukarnas önskemål. Brukarna erbjuds arbetsplatser som utgår ifrån deras behov, möjligheter och val. Personalen får sedan möjlighet att söka tjänster på dessa olika arbetsplatser. EDV nyttjar på detta sätt personalens kompetens inom hela enheten. Detta är även en anledning till att EDV uppfattas som en attraktiv arbetsgivare. EDV:s arbetssätt inom daglig verksamhet i Sverige benämns ofta som ”Gävlemodellen”. Modellen har väckt stor uppmärksamhet i övriga Sverige.

Om LOV gällande daglig verksamhet införs ska samtliga utförare, såväl kommunala som privata godkännas, som uppfyller de krav som ansvarig nämnd ställt på insatsen. Att uppfylla de lagstadgade kraven för att bedriva verksamhet enligt LSS är dock endast ett grundkrav. En enskild person/företag får inte utan tillstånd av myndigheten Inspektionen för vård och omsorg (IVO) yrkesmässigt bedriva verksamhet som avses i 9 § 6-10 LSS 1993:387. Tillståndet måste finnas innan start av verksamheten. Alla verksamheter inom LSS-området ska ledas av en verksamhetschef/föreståndare, förordningen 1993:1090 om stöd och service för vissa funktionshindrade. För tillståndspliktiga verksamheter sker en prövning av verksamhetschefens/föreståndarens lämplighet i samband med tillståndsprövningen av IVO. Kraven på verksamhetschef/föreståndare kan vara någon högskoleutbildning inom pedagogik, social omsorg eller sjukvård. Tillsyn av LSS verksamheter, oavsett om det är kommunala eller privata utförare genomförs av IVO.

I sitt yttrande nämner Omvårdnad Gävle möjligheten att systemet i sig skapar en ”inlåsningseffekt” för den enskilda brukaren. Inlåsningseffekten innebär hinder för den enskilda brukaren stimulansen till att byta inriktning på sin daglig verksamhet minskar, på samma sätt kan incitamenten för en brukare att gå vidare till en anställning minska. Näringsliv & arbetsmarknad Gävle instämmer i denna bedömning och ser tydliga risker att enskilda brukare hindras i sin utveckling.

Kraven som verksamheten måste uppfylla är omfattande och kräver väl utbildad personal. Vid införande av LOV måste en kontinuerlig uppföljning ske av detta, i likhet med den Omvårdnad Gävle gör av privata utförare inom hemtjänsten. När det gäller ansvaret för uppföljningen bör den inte vara skild från beställarorganisationen. En nivåbedömning måste göras av alla brukare i EDV samt av nya brukare som beviljas plats, så att valda utförare får rätt ersättning. Det kommer kräva nya tjänster hos beställarorganisationen. Dessa bedömningar inte görs idag varken hos Omvårdnad Gävle eller hos EDV. Likaså måste tjänster inrättas som ”LSS-lots” – tjänster som idag finns hos de kommuner som infört LOV i daglig verksamhet. Även dessa tjänster bör höra till beställarorganisationen. LSS-lotsen blir den person som hjälper/lotsar den enskilda brukaren i sina val av plats daglig verksamhet samt vid omval av plats. Ovanstående innebär en merkostnad för kommunen.

Enligt Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) bedrivs daglig verksamhet enligt LOV i 24 av landets 290 kommuner. Det innebär att 8% av landets kommuner har infört ett valfrihetssystem för daglig verksamhet.

Rekommendation
Daglig verksamhet bör alltid utgå från den individuella brukaren och dennes önskemål och behov.

Näringsliv & arbetsmarknad Gävle anser att man redan idag uppfyller andemeningen med LOV i och med att brukaren har en så stor valmöjlighet i EDV. Det finns inget som talar för att det kommer bli bättre för den enskilde brukaren om LOV införs.

Näringsliv & arbetsmarknad Gävle rekommenderar att LOV inte införs i daglig verksamhet i Gävle kommun.

Resultatet av Internkontrollen för år 2015 är att 15 risker rapporteras med ingen avvikelse, åtta risker rapporteras med mindre avvikelser samt att två risker ej har kunnat kontrolleras. De två kontrollmoment som inte har kunnat genomföras är riskerna ”Näringsliv & arbetsmarknad Gävle bidrar till att våra målgrupper kan påverka sin livssituation och ta en mer aktiv del i samhället” samt ”Att medarbetare ej känner till och handlar i enlighet med resepolicy och andra miljörelaterade styrdokument”. De olika kontrollmomenten är redovisade var för sig i rapporten och en kommentar finns för varje risk. Överlag kan konstateras att resultatet med kontrollen är tillfredställande.

Vid Näringslivs- och arbetsmarknadsnämndens sammanträde 2015-12-10 gavs information om hur arbetet med att stärka sociala företag i Gävle kommun kan utformas. Sedan dess har arbetet inriktats på att utforma den form och de förutsättningar med vilket syftet kan uppnås.

Formen förslås vara en tjänst som efter rekrytering kommer placeras inom verksamheten Näringslivsenheten. Förutsättningarna är att för tjänsten avsätta en summa om 650 000 kr per år under en treårsperiod. Den föreslagna summan att avsättas ur budgeten för Näringslivs- och arbetsmarknadsnämnden såväl som längden avspeglar ambitionen att arbetet med sociala företag i Gävle kommun ska ges goda förutsättningar och ha ett långsiktigt perspektiv.

En viktig frågeställning för tjänsten är huruvida möjligheten att reservera kontrakt vid offentliga upphandlingar kommer kunna användas och vad för effekt det kan tänkas få. För att skapa en god förankring om vad det kan innebära finns ett utdrag av sidorna 426-433 ur Lagrådsremiss 2015-04-05 om ett nytt regelverk om upphandling med som beslutsunderlag. Riksdagsbehandlingen av lagrådsremissen är planerad att äga rum efter sommaruppehållet. De nya lagarna kommer alltså inte att kunna träda i kraft förrän efter sommaren 2016. Den närmare tidpunkten är däremot inte bestämd.

Uppföljning av arbetet inom ramen för tjänsten kommer göras tillgängligt för Näringslivs- och arbetsmarknadsnämnden. I samband med att de reserverade medlen för tjänsten tar slut kommer en utvärdering av det arbete som skett inom ramen för tjänsten att redovisas till Näringslivs- och arbetsmarknadsnämnden.

En förfrågan om besvara en remiss inkom till Gävle kommun 2016-02-11 från Tillväxtverket. Remissen ska besvaras senast 2016-03-24. Näringsliv & arbetsmarknad Gävle har förberett ett yttrande och i arbetet med det haft en kort kontakt med tjänstemän på Region Gävleborg för att inhämta deras inställning.

Tillväxtverket föreslår att omformulera 15 § första punkten i Tillväxtverkets författningssamling (TVFS) 2015:1 så att den innefattar tre schablonsatser för indirekta kostnader (även kallat OH-kostnader) om vardera 25, 20, och 15 %. Tillväxtverkets förslag syftar i huvudsak till att premiera kriterierna för projekt som arbetet efter kriterierna i Horisont 2020 samt till en förenkling av regelverket för stödmottagare.

Näringsliv & arbetsmarknad Gävle ställer sig positiv till förslaget.

I enlighet med §27 NAN 2014-03-06 infördes ett kontaktpolitikersystem. Syftet med det var att ge en närmare kontakt och en djupare kunskap om nämndens verksamheter. Beslutet fastställde att ersättning i samband med kontaktpolitikeruppdrag för förlorad arbetsinkomst kunde sökas för totalt 8 timmer per ledamot och år.

Vid den nya mandatperioden utvärderades kontakpolitikersystemet och nya förtroendevalda utsågs i enlighet med §6 NAN 2015-02-12. I det beslutet justeras nivån den ersättning för förlorad arbetsinkomst som kunde sökas till totalt 4 timmer per ledamot och år.

Vid Näringslivs- och arbetsmarknadsnämndens sammanträde 2016-02-18 öppnade Ordföranden för en diskussion kring kontaktpolitikersystemet som helhet och uttalade en avsikt att återkomma med ett förslag till förändring vid nästkommande sammanträde.

Gemensamma besök i verksamheterna

Gemensamma besök i verksamheterna har samma grundläggande syfte som kontaktpolitikersystemet.

Att deltaga vid gemensamma besök i verksamheten är en frivillig aktivitet. För att underlätta deltagandet för de förtroendevalda är det möjligt för varje enskild förtroendevald som medverkar vid gemensamma besök kan ansökan om ersättning för förlorad arbetsinkomst för totalt 8 timmar per kalenderår.

Gemensamma besök i verksamheter ger förutsättningar för en djupare kunskap kring de verksamheter som nämnden ansvarar för och att flera ledamöter är samlade vid samma tillfälle ger goda förutsättningar för politiska diskussioner.

Den avgränsning som föreslås att inte fler än hälften av nämndens ledamöter kan deltaga vid varje enskilt tillfälle är att ses som en praktisk anpassning med hänsyn till såväl förtroendevalda som de personer som vistas i de verksamheter som nämnden ansvarar för.

Det får anses som självklart att Näringsliv & arbetsmarknad Gävle står för anordnandet av de gemensamma besöken.