Möte 2024-12-04

 

Therese Metz (MP). Ordförande.

Jörgen Edsvik (S). Ledamot förvaltning/kommunalråd-

Nadja Dini Elisson. Samordnare hbtqi-råd/strateg social hållbarhet.

Johanna Eskman. Ledamot (RFSL)

Bader Alkasem. Ledamot (Gävle pride).

Carina Andersson – , Boende: Verksamhet 1 & Boende: Ledning (Välfärd Gävle)

Kia Fernlund – Kontorschef, Boende & Sektorsledning & Boende: Ledning & Utveckling och stöd. (Välfärd Gävle) 

Hbtqi-rådet: 4 privat personer och representanter från hbtqi-communityt i Gävle.

Återkoppling från deltagande i framtagning av ny kunskapshöjande webb-utbildning Socialstyrelsen - Äldreomsorg och hbtqi-personer. Socialstyrelsen tackar för tankar och medskick på innehållet i webbutbildningen och tar med det i sitt arbete framåt. Dom återkommer med mer information framåt om utbildningen. 

Anteckningar:

Hur går det till när man kommer in i verksamheten och blir kund hos oss? 

 

VG: Är med och deltar idag och har förhoppningen att ta med sig information och ny kunskap tillbaka. Vi kanske inte har svar alla frågor idag, och Välfärd Gävle består av många delar och funktioner som kan behöva involveras framöver, men vi tar med oss det som uppkommer tillbaka till vår organisation.

När man söker bistånd första gången:

VG: Första steget är dock hos en Biståndshandläggare, där får man information om olika bistånd och får sin ansökan prövad. Vid andra steget blir VG  involverade och man behöver få ett biståndsbeslut för att få komma till våra vård-och omsorgsboenden.

Tyvärr är dessa omsorgsboenden s.k. ”all inklusive” och vi arbetar mot alla kunder och det går inte att välja vilka man kommer att dela boende med.  Ett vård-och omsorgsboende speglar hela samhället, de är samma som bor på ett vård- och omsorgsboende. I kollektivet får du en egen lägenhet och har dina egna ägodelar.

Det är ett kollektivt boende- där man bor tillsammans med 7 andra personer.  Man ”blir placerad” – på gott och ont. Positivt att det kan ge nya sociala möjligheter, men det kan också upplevas som skav för andra tyvärr. Samtidigt kan vi inte neka invånare på boendet – vårt uppdrag innefattar att vi ska ta hand om alla kunder. Finns det andra personer på andra boenden som man gärna skulle vilja spendera mer tid med, så kan vi ordna med det.

 

VG: Utifrån vad vi sett är att den geografiska indelningen och vart boendet är placerat som har varit viktigt –  exempelvis har man bott på Brynäs så vill man gärna bo kvar. Så den geografiska placeringen av boendet har varit viktigare än själva inriktningen på boendet.

 

Levnadsberättelsen ”om mig”

Vi ser att levnadsberättelsen som vi dokumenterar blir väldigt viktigt. Det är där vi kan kartlägga individen och få veta mer om behov.  Här kan vi dokumentera hur kunden vill bli bemöt, exempelvis om jag blir ledsen – ge mig inte en kram.

Vi ser dock att ibland är detta svårt då många som kommer till våra boende är dementa – och kan därmed ha glömt bort sin identitet.

 

Hbtqi-rådet fråga: Om man flyttar in på ett boende- finns det utrymme om att få information om vilka man kommer dela gemensamma ytor med? Kan man få information om personer man ogillar redan bor där från tidigare livserfarenheter. En annan fråga: Exemplen många som är äldre, kommer från en tid där det inte varit vanligt att ”outa sig” – hur ofta behöver man göra det när man kommer till en lägenhet på boendet? Ex om man redan skrivit de i sin levnadsberättelse vid inflytt.

 

Svar VG: Vi har tystnadsplikt och kan inte ta upp privata förhållanden och information om andra på boenden tyvärr.  När man kommer dit får man däremot själv bestämma hur mycket man vill/inte vill vistas i gemensamma utrymmen. Sen finns möjlighet till förflyttning till andra boenden.

 

Hbtqi-rådet: grundpelaren i vården är att man ska vara medmänniska och ha empati. Men ibland så gör vårdaren något annat –man kan möta personer som inte förstår. Och då behöver man informera och ”outa sig” igen att en exempelvis är trans.  Det finns personal och som i övrigt är goda medmänniskor och har gott bemötande men som inte ”acceptera” att någon är trans. Då detta skiljer sig från ens ”världsbild”. Hur gör vården då? Vi ser det som en styrka att det finns ett mångfald av hbtqi-personer som arbetar inom vården också, där kan det finnas stöttning på arbetsplatsen men också mer förståelse för boende.

 

 

Genomförandeplanen

VG: Är även väldigt viktigt. Det är där kommer man överens om vilken vård samt hur man vill få hjälpen utfört. Här kan man exempel ge information om duschvanor. Vi ser att ju mer detaljerade instruktionerna är på hjälpen/vården, desto lättare blir det att följa. Det kan här vara viktigt att lyfta om det är en person med stor integritet och att man verkligen beskriver hur man vill ha det. Personalen ska därefter var pålästa och följa den. Om personen har demens blir närmaste kontaktperson viktig då det är denne som kommer föra kundens talan.

Hbtqi-rådet: Det är viktigt att tänka på det hela som en lärandeprocess också, jätteviktigt att värdegrunden finns men personalen behöver vara öppen och att man behöva lära sig nya sätt. Man kan alltid fråga kunden om man inte vet.

- En utmaning är ju dock att det är mycket personal i omlopp.

- En annan utmaning är tillit. Det kan krävas ett extra arbete för att ställa vissa krav och få hbtqi-personen att öppna upp sig. Målgruppen vet inte att man kan lita på personalen. Många kan även leva med minoritetsstress, det kan vara att en person som varit med om en negativt händelse flera gånger eller hört andra bli utsatta för det, därmed skapas det en stress att det kan hända en själv. Det blir extra viktigt att personalen är rätt utbildad-exempelvis genom att veta vilka frågor som kan vara relevanta att ställa och ha kunskap om hbtqi-personers levnadsvillkor.

-Det behöver inte heller vara en dyr process, exempelvis genom att alla behöver vara certifierade, men det är viktigt att det finns några medarbetare som har rätt kunskap. Exempelvis som har kunskap om våld i relationer eller hbtqi som kan nyttjas.

-Det är viktigt att synliggöra värdegrunden och hbtqi i verksamheten, exempelvis genom att använda flaggor.  Det kan vara en enkel åtgärd som symboliserar inkludering. Men för helheten behövs också mer – hela arbetssättet.

 

Hur arbetar vi med kommunens värdegrund. Och vad gör vi om det uppkommer avvikelser och den inte följs?

 

VG: Vår personal speglar också samhället och alla kommer med olika bakgrunder. Dock när arbetsdräkten är på så ska man vara professionell och utgå från värdegrunden. Vi kan dock se att det finns förbättringsområden och att det finns utmaningar inom kunskap.

Det generella värdegrundsarbetet som skrivs på, och där ju väldigt enkelt att skrivas på, men den är också väldigt generell och utgår utifrån människovärde. Vi har även diskuterat om hur språkanvändningen är. På sikt är det nog kopplat till utbildning och certifiera så vi har ett system och struktur i arbetet. Samt hur kan vi skydda och skapa tryggheten och tilliten.

En utmaning är att få tid, vi behöver göra prioriteringar, samt att vi har en stor omsättning av ny personal.

Viljan att göra rätt finns inom organisationen. Vi ser ju alltid människan först, många tänker inte heller att dom ska hamna på boende. Men så hamnar dom där och befinner sig ofta i en livskris, många vill bo hemma i så stor utsträckning som möjligt. Vi ser det som viktigt att det blir rätt från början och redan vid första mötet. Men ibland blir det fel, men det behöver rapporteras - även av kunder- när det blir fel så kvalitetsarbetet kan förbättras i arbetet framåt. Vi har chefer därute som är rustade att ta emot och åtgärda inkomna kräkningar. Viktigt för oss för att bygga upp tilliten.

Samtidigt om vi ser på Sjuksköterskor som ett exempel så utför dom ett stort arbete och är ett hantverk. Ibland så dyker de upp personer som är ett oskrivet papper, då måste vi lita på processen.

 

Therese/ordf.: Vi har våran värdegrund. Viktigt att vi har en struktur där vi klär på våra medarbetare om mad vi tycker är viktigt. Så sett till värdegrunden kan det behövas ”mer än” värdegrunden – då den är för generell.

 

Fråga: En annan utmaning kan vara att det finns annan personal som har en annan kultur där hbtqi-personers rättigheter inte är lika etablerade?

VG: Man ska ha ett professionellt bemötande när man är i tjänst. Viktigt att det görs ett ställningstagande.

 

Fråga: Vad kan man göra om någon blivit kränkt, exempelvis exemplet där kunden med HIV inte fick hjälp? Vad gör vi då?

VG: Viktigt att vi jobbar med basala hygienrutiner. Vi har handskar – de gör vi ju oavsett känd eller okänd smittad. Om man vägrar hjälpa – då blir det ett korrigerande samtal. Sen skriftlig varning. Förr eller senare blir det inte lämpligt att för personen att vara kvar.

Arbetar man i kommunal regi så är den även religiös och politiskt obunden. Följer man inte värdegrunden – så ska man som ledning agera.

 

Hbtqi-rådet: Lyfter gott exempel från konferens med fokus på äldre frågor i Norden – kopplat till chefsfrågor som är viktiga att lyfta fram. Deltagarna skrev även ett statement som innefattar utmaningar som åldrandet kan ha, en del frågor som bl.a. lyfts idag. Samt vad man kan tänka sig att samhället ska kunna bistå med som stöd. Se bilaga i slutet för originalet i sin helhet. Några viktiga punkter som tas upp:

• Mer utbildning och kunskap behövs för personal inom vård och omsorg.
• Utbildning behöver finansierats.
• Mer forskning inom området och mer stöd i form av offentlig finansiering.

 

Sammanfattning för arbetet framåt:

 

Vad ser hbtqi-rådet som viktigt i arbetet framåt:

• Tillits arbete - finns något som inte har förändras övertid och rädslan för bemötande inom vården finns kvar.
• Viktigt att det finns rätt kompetens samt önskvärt spetskompetens på boendet.
• Gott exempel är Stockholm där det finns boenden med hbtqi-inriktning. Kan det finnas boenden eller en avdelning som har hbtqi-inriktning?
• Viktigt med personal/eller arbetsgrupp som har rätt kunskap som kan stötta upp och förstå hbtqi-personers behov. Ex Arbetsgrupp eller också personal som också är hbtqi-personer.
• Kamratstöd är viktigt. Att få tillfälle och möta andra hbtqi-personer. Speciellt utifrån ofrivillig ensamhet.
• Det behöver ses över hur processen ser ut inom vården- exempelvis vilken kunskap finns bland personalen och vilken kunskap behövs? Men även kunskapen hos andra boende – vad har man gemensamt med andra på boendet.
• Levnadsberättelsen är jätteviktigt. Det behöver ställas rätt frågor, det ska vara utrett och klart vid inflytt. Så kunder slipper ”komma ut” fler gånger. Samt att personalen får rätt information.
• Det behövs mötesplatser för att undvika ofrivillig ensamhet. Vi behöver arbeta mer med om man exempelvis är den enda hbtqi-personen på ett boende. Kan vara jobbigt exempel för en person som har ganska mycket skin på näsan att komma ut eller lyfta behov- tänk då på personen som är sjuk och i en utsatt situation som kommer till ett boende.
• Små saker kan göra skillnad- exempelvis använda regnbågsflaggor och symboler. Dock viktigt att bakgrundsarbetet finns med för tilliten.
• Att använda ett könsneutralt språk – gör så mycket. Liten sak, men kan ge stor effekt. Bra att detta också uppdateras och hålls levande då det kan ändras över tid.
• Mer kunskap om minoritetstress – och hur det påverkar hbtqi-personer/kunder.
• Att bli bättre på att lyssna och lyssna in!
• Fråga personalen vad dom har för kunskap/samt vilken kunskap dom behöver.
• I arbetet framåt behöver vi även se mer på biståndshandläggarnas roll/arbete. Exempelvis att rätt frågor ställs.
• Värdegrunden- har vi en plan för att personalen lever upp till vår värdegrund?

Vad tar Välfärd Gävle med sig:

• Vet att det finns förbättringsmöjligheter.
• Vi vill och är öppna för att lära oss mer. Mycket klok kunskap som har tagits upp idag som vi tar med oss. Viktigt att åter belysa att olika kunder har olika behov och därmed viktigt att se till individens behov.
• Tid och mycket ny personal är en utmaning. Välfärd består av många delar, behöver förankras också. Vi behöver se på vilken nivå vi kan/ska lägga oss på.
• Kunskap och utbildning framåt. 
• Använda utbildningen i kompetensen – återkomma om de ser mer behov.
• Hur kan vi arbeta med ett könsneutralt språk – vad är vår minsta gemensamma mål att möta.
• Vi behöver också vara realistiska. Vi är långt ifrån att ha boende som har en hbtqi-inriktning i dagsläget, men att vi behöver höja kunskapen hos personal.
• Boken: Queer äldreomsorg.

 

Inför framtida råd/arbetet framåt:

 

 

• Välfärd Gävle: Tar med sig frågorna och kunskapen från rådet tillbaka till sig. Används utbildningen med Hbtqi-fokus i Kompetensen – om inte, hos vilka grupper kan vi börja, hur kan den föras ut på bred front på sikt, behövs andra kompetenshöjande insatser? Symboler som signalerar välkomnande bemötande för Hbtqi-personer liksom könsneutralt språk och öppna frågor i levnadsberättelse-intervjun är viktigt – vad kan vi göra där? Återkommer på kommande rådsmöte under våren 2025 för återkoppling om hur arbetet har gått.

 

• Nadja D.E/Strateg social hållbarhet:  Uppdaterar utbildningen Hbtqi-kompetent bemötande i kommunala verksamheter och återkopplar till Välfärd Gävle när den går att användas. Ger en bra baskunskap. Utifrån att utbildningen riktar sig brett till arbetare inom kommunen kan det dock behövas komplement i övningar riktat specifikt till vård och omsorg av äldre. Ny kunskapshöjande utbildning inom äldreomsorg är även på väg från Socialstyrelsen.

Den 13/12 kl 13.30 kommer RFSL Ungdoms förbundsordförande Elias Fjellander för att höra hur vi jobbar med Hbtqi-rådet och hur vi ser på Hbtqi-personers liv i Gävle. Vi får gärna bjuda in personer från Hbtqi-rådet till fikat/mötet. Plats: Stadshuset. Drottninggatan 22. Hör av er till Nadja Dini Elisson om ni vill delta så ni blir insläppta. Vi möts i receptionen 13.15.

Mejl:Nadja.dini_elisson@gavle.se

Tel/Sms: 076-5187215.